Bloggen fyller fyra år! HIPP HIPP HURRA!
Jag vet inte till en börjar när jag tänker efter, varför jag skaffade en
blogg då för. Jag antar att det var en modenyck. Det var ju nytt. I samma
veva skaffade jag även facebook. Jag var 16 år då. Idag har jag hunnit
bli 20 år. Idag är jag glad för att jag har bloggen, det är ett sätt för mig
att nå ut med tankar och åsikter om diverse saker. Och det är ett sätt för mig
att även skriva om en av de sakerna jag tycker mest om i mitt liv;
INNEBANDYN
Mitt första inlägg handlade om att jag var less på måndagar; det var långa
skoldagar, äcklig skolmat (och jag är den som egentligen aldrig tidigare innan
gymnasiet hade några synpunkter på maten)... Livet var som en plåga då.
Haha, det kanske i och för sig inte är helt sant heller. Men det kändes som det.
Men jag tror livet blir lite vad man gör det till. Ser man sig själv som ett offer, eller
människa med 0 tur i livet, då ser man nog till att gräva sin egen grav. Jag
var en annan människa då. Jag lade mig ner för minsta lilla och grät.
Men jag var extremt sårbar då på grund av diverse saker i mitt liv. Det är
inte alltid lätt när man är tonåring. Jag fick min kris ganska sent i tonåren fast
att det var jag som mognade först av alla i min grundskoleklass. Min
blogg fick utstå både det ena och det andra skiten. Jag tror jag hotade
med att ta livet av mig. Som att min blogg bryr sig. Haha.
Nä, men så här i efterhand är det lätt att vara lite ironiskt mot sådant som
man skrivit tidigare, flera år tillbaka. Men jag gick igenom diverse identitetskriser.
Det är fullt normalt när man är tonåring. Men jag som alltid varit stark, den som
stått upp när det blåste, den som inte tog skt (gav dock en del skit som man
i efterhand ju mer vuxen man blivit funderat över)... jag klarade inte krisen
speciellt bra.
Idag är jag igenom den, sedan ett ganska bra tag tillbaka. Idag är jag en helt annan
människa än då. Och det tack vare en person som finns i mitt liv, som jag tycker
väldigt mycket om; ja älskar är rätt ord. Det går aldrig att säga att en människa är fel.
Men jag var verkligen fel i mitt tänkande, mitt beteende och allting. Jag anklagade andra
människor för mina misslyckanden. Det var aldrig jag som hade fel... Det var alltid dem.
Men tack vare denna person, så blev jag tvungen att stirra sanningen i vitögat,
hur jävla ont det gjorde. Jag insåg att jag höll på bli en bitter, gnällande, tycka-
synd-om-sig-själv-människa... Det var då jag insåg att jag inte kunde fortsätta
bete mig som jag gjort tidigare. Förr oroade jag mig för så jävla mycket saker,
brydde mig om saker som jag egentligen inte skulle ha behövt lägga energi på.
Jag såg allting svart eller vitt, det fanns aldrig något mellanting. Ser man allting
svar eller vitt så funkar det inte riktigt. Man måste kunna kompromissa och så
för att få saker att fungera och verkligen tro på det. Man måste vara ödmjuk och
tillmötesgående med andra människor. Något som inte jag var... Jag dömde människor
på förhand istället för att lära känna dem. Det finns människor som jag då tyckte
ganska illa om pga att jag dömde dem innan jag kände dem, som jag idag tycker
är helt underbara människor...
Ni som följer min blogg, ni är inte överdrivet många. Men emellanåt får jag posititv
feedback som gör mig glad och som får en att le en extra gång. För ett tag sedan
fick jag höra att min blogg var annorlunda, men på ett bra sätt. Och då kände jag
att man behöver inte klottra 10 000 rader om mode, stureplan och de som topp-
bloggarna i Sverige skriver om, för att kunna få människor som tycker om det man
skriver.
Den här personen som jag tycker om, han sa till mig igår: "Vet du, du bör läsa det
här och det här inlägget på den och den bloggen. För vet du, när du använder svordomar
i dina texter (det händer ibland), då förstör du ett inlägg som annars egentligen är bra..."
Till en början tog jag det som en pik. Men när personen förklarade hur den menade,
så såg jag det mer som konstruktiv kritik :) Så ska verkligen försöka att hålla tillbaka
grodorna i fortsättningen. Den här personen plus en del andra har gett mig komplimanger
för att jag skriver bra. Så jag vet ju att jag kan skriva :)
Jag är glad att jag är en bättre människa idag, för jag mår mycket bättre av att vara
positiv och tro på det goda. Mitt liv har inte varit en dans på rosor. Men man lär av sina
misstag. Jag har tyckt synd om mig själv tidigare. Idag försöka att jag inte göra och istället
se möjligheter i de tråkiga sakerna som jag gått igenom, försöker vända det till något
positivt istället för att tycka synd om mig själv. Det är viktigt att uppskatta saker i livet och
jag har blivit mycket bättre på att göra det idag. Visst finns det fortfarande inslag av mitt
gamla jag. Jag tror på att människor kan förändras, men det går inte över en natt och
det gäller mig med. Sen tycker jag att det är viktigt att man accepterar att man inte kan
vara positiv exakt varenda vareviga dag. För det är inte mänskligt. Alla har sina downdays
och det måste man få ha ibland.
Fortsätt läs och kommentera. Det är kul med feedback. Dock vill jag be er som kommenterar
anonymt; "Vill ni säga något och är seriösa med det och står för det, kommentera med
era riktiga namn och ge mig en möjlighet för feedback till er... Jag tar nämligen inte
kommentarer från anonyma med påhittade namn speciellt seriöst. Jag anser bara då att det
är en feg människa som inte vågar stå för vad den tycker och tänker..."
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
En filmatisering som håller måttet...
vid filmatiseringar av stora läsarsuccéer, i stort sett alltid lämnar biosalongen
med besvikelse? Det är sällan man hör någon säga; "Men vad bra den här
filmatiseringen var... de har verkligen fått med allting som finns i boken".
Nåja det kan oftast vara svårt att få med allting när regissörerna och
producenterna har två ynka timmar på sig att få in ett manyscript
som faktiskt håller samma mått och som inte utlämnar viktiga detaljer
som finns med i böckerna. Men det går att lyckas tror jag.

Varenda gång en ny Harry Potterfilm har kommit ut har röster nästintill
skanderat ut: "Filmen var bra... men det saknades detaljer från boken,
det är dåligt..." Jag har aldrig haft den erfarenheten att jag sett en film som
kommit till av en bok. Men för lite mindre än ett år sedan köpte jag sjunde
och sista Harry Potterboken. Jag har aldrig varit en Harry Potterfan på så
sätt att jag läst alla böcker osv. Men jag har ändå gillat filmerna. Dock
kände jag mig lite nördig när jag köpte boken. Men det var ett bra pris och
jag var nyfiken på upplösningen eftersom jag hade hört så mycket om
sista boken. Jag försöker inte försvara mitt köp här, förklarar bara varför
jag köper sista boken i serien eftersom jag inte köpt någon av de andra
sex böckerna. När jag köpte boken var jag faktiskt lite sådant att jag
skämdes för att säga till folk att jag läste Harry Potter. Jag tycker inte det
är något fel att göra det. Men det finns säkert dem som tycker det. Men det
är ingen som har reagerat på det. Jag tror att Harry Potter är lite för alla
åldrar och många ser det så med.

Hur som helst såg jag premiären idag. Innan jag såg filmen och hela tiden
sen jag första gången hörde att de skulle göra två delar av sista boken, har
jag trott att skälet till två delar stavades pengar. Man ville dra ut på det hela för
att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt. Jag tror till och med jag svor när
jag fick veta det, vad det nu är att hetsa upp sig över, kan jag tänka så här i efterhand.
Jag hade fördomar.Producenterna har hela tiden sagt att anledningen till två delar,
stavas att man måste dela upp sista boken för att det händer så mycket och är så
mycket olika scener och detaljer som måste med i sista filmen. Och visst, sista boken
innehöllmassor. De första kapitlena ungefär fram till där del ett slutade, innehöll deltaljer
som var tvunget att vara med. Vissa som sett filmen, påstod att filmen var händelsefattig.
Jag tycker inte att den var det. Den var bra och jag hoppade till en gång i biosalongen
för att jag blev rädd. Haha. Men jag tror alla gjorde det. För det small till ordentligt,
samtidigt som de filmare en orm som gjorde utfall mot en. Jag tror jag hörde några
snyftningar i salongen i eftermiddags. Men det märktes ju att det var en del Harry
Potter-nördar i salongen. Vissa satt och skrek "Harry Potter" i kör och applåderade
när killen som jobbade på bion hade pratat lite innan filmen. Ja det är sådant man får
ta. Tyckte det var lite kul i alla fall.

Hur som helst tyckte jag filmen var bra och jag tycker att produceterna fångat
detaljer bra och tagit med mycket. Jag förstår nu varför man valde att göra två
delar istället för en. En del hade förstört hela filmen med alla detaljer som boken
innehåller. Jag vet inte om den sjunde boken har fler sidor än de tidigare. Men jag
tycker efter att jag läst boken, att det är bra att det gjordes två delar, idag efter att
jag sett den första delen.
För en gångs skulle har regissörer lyckats med bedriften att göra en filmatisering
på en bok enligt mig. Det finns säkert dem som andra åsikter och det respekterar jag.
Men jag anser att Harry Potter och dödsrelikerna verkligen håller måttet när det gäller
bok som blivit filmatiserad. Jag lägger handen på hjärtat. Jag tänker erkänna att mina
fördomar var helt obefogade (eftersom jag inte hade läst boken vid det tillfället jag
fick dem) och att jag erkänner att jag hade väldigt fel om filmen. Gå och se filmen,
du kommer inte ångra dig :)
Harry Potter och Dödsrelikerna är den sista filmen i serien, den slutliga uppgörelsen
mellan Harry Potter och Voldermort; Den slutgiltiga kampen mellan det goda och det onda.



Har du sett nya filmen? Håller den måttet?
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Skärp er Uppsala Kommun. Lägg pengarna där de behövs!
som ska rymma 15.000 personer, känd. Arenan kan liknas vid Gamla Ullevi i Göteborg.
Det är ett förslag som jag kan förstå är väldigt välkomnande för stora fotbollsfans.
Själva idéen är inte en dålig idé. Men det finns mycket annat som kommunen borde
fundera över istället för att börja prata om fler nya arenor.
Samtidigt som detta förslag kommer, ligger det redan förslag och i vissa fall
tagna beslut om andra arenor som ska uppföras i Uppsala; bland annat
en innebandy- och friidrottsarena och sedan Gränby Arena. Jag vill poängtera
att jag faktiskt inte ser ner på fotbollen. Men just nu är det faktiskt viktigare
med en innebandy och ishockeyarena. Det finns två lag i högsta serien på
herrsidan i innebandy och flera lag i näst högsta divisionerna både på dam-
och herrsidan. Vi har ett ishockeylag som har varit topp i Allsvenskan och
föll på mållinjen när man skulle kvala till elitserien. Inom fotbollen ligger
bästa lag på herrsidan; Sirius, i division 1 som är tredje serien från toppen.
Division 1 kan anses som ganska bra då det finns flera divisioner under
i länet. Men generellt så är det inte jättebra, även om det heller inte är
dåligt. På damsidan är det Danmark som i år varit ett mittenlag i damernas
Norretta. Att studenternas behöver rustas upp är naturligtvis en självklarhet.
Men helt plötsligt börjar man prata om att bygga en arena som ska ta 15.000
personer. Jag tror inte det fungerar att göra det i Uppsala. I dagsläget finns
det inget lag i Uppsala som kan fylla läktarna och jag tror inte att Uppsala
kommer att vara ett val för landslagsfotboll då Nya Ullevi och Råsunda finns.
Så i dagsläget anser jag att det är lite bortkastade pengar för Uppsala kommun.
Man vill lägga ut över 300 miljoner, istället för att rusta upp en arena som just
nu duger perfekt för 80 miljoner.

Den nya fotbollarenan kan liknas vid Gamla Ullevi.
Jag förstår att man vill tänka långsiktigt. Men samtidigt så finns det andra saker i
kommunen som behöver lösas just nu, t ex det med sjukvården.
Är det inte viktigare att vi satsar pengar för att få en fungerande sjukvård istället
för att satsa på en arena som inte kommer att fyllas och som kommer kosta
kommunen en massa extrapengar? Chefen hoppar av, arbetspassen tvingas bli längre
bara för att få sjukvården på Akademiska att gå runt. Det är inte mänskligt av
kommunen att ha mage att stå och predika om en ny fotbollsarena när det finns
sektorer inom kommunen och länet som är viktigare.

Innebandy- och friidrottsarenan ska byggas och beräknas stå
klar år 2012 för invigning.
Jag misstänker att jag kommer få en massa elaka kommentarer om att jag är
egoistisk som försvarar de arenor som det redan tagits beslut om att de ska
bygga, medan jag är emot en fotbollsarena. Alltså jag är inte emot en fotbolls-
arena. Men kommunen måste se till ekonomin. Och visst kan man tycka att
"Ja men om de bygger arenan nu så slipper de senare... " Men det finns ju
alltid en driftkostnad med. Och det lät idag som att man inte vet exakt hur
man ska få pengarna från sponsorer och dylikt att räcka till för både
Gränby Arena och en eventuellt ny fotbollsarena. Att det har varit problem på
Akademiska sjukhuset ekonomiskt har ju varit känt länge, även när de besluten
på de redan bestämda arenabyggena klubbades igenom. Men det var ingen som
då visste hur stor kris det egentligen var inom sjukvården. Och att 2-åriga barn
dör för att det inte finns tillräckligt med ekonomi för att ha tid att ta hand om och
verkligen undersöka dem, det är skandal.
Jag hoppas ni som kanske känner ilska över att läsa detta inlägg kan ha lite förståelse
i det jag skriver. Dock har naturligtvis alla rätt att ha sina åsikter (så längre de är
realistiska och ärliga).
Vad tycker du om att bygga en
fotbollsarena i Uppsala?
XOXO Jenny has left the building.
Superträning... och Harry Potter
med utmattad kropp som jag lägger mig i sängen. Kan inte beskriva hur
underbart det känns just nu att ligga på ryggen i sängen.
Först sprang vi i 5-10 minuter inomhus, sedan körde vi fys; armhävningar,
upphopp och situps i ca 15 minuter, samt 90 grader och stabiliseringsövning
för bålen. Tyvärr är mina ryggmuskler i svanken alldelels för dåliga, så det
gjorde att jag vred ryggen konstigt och sträckte mig.
Sedan körde vi diverse övningar och jag sprang hela tiden på övningarna.
Jag tänker inte acceptera att få höra att jag inte krigat och visat att jag vill
spela på träningarna. Trots att U-lagets tränare sa åt oss att lugna ner oss,
att inte springa så fort så var det ingen på våran planhalva som lyssnade.
Ska det vara tempo så ska det vara tempo :D
Sedan körde vi match; A-laget mot U-laget. Slutade 2-1 eller 3-1 för oss. U-lagets
mål kom precis när tränaren sa att träningen var slut. Så känns som att alla gjorde
en riktigt bra träning och var taggade.
Jag kan säga att det var riktigt jävla jobbigt ikväll. Men känns samtidigt bra att man
tagit ut sig som man gjort ikväll. Har ingen ork kvar i kroppen ikväll. Orkade knappt
lyfta armarna och hålla dem uppe tillräckligt länge för att tvåla in håret och skölja ur
det i duschen. Jag är helt slut i kroppen, orkade inte ens jogga ner efter träningen
som jag brukar. Så denna träningen tog verkligen på kroppen. Vågar knappt tänka
hur kroppen kommer att kännas imorgon bitti när jag vaknar. Men med lite vila och
kurering är jag back in buisness på torsdagkväll när det är träning igen.
Imorn ska jag se premiären av nya Harry Potterfilmen; Harry Potter och dödsrelikerna.
Har läst boken så vet ju hur upplösningen kommer att bli. Men spännande att se
filmerna ändå :D Sen hoppas jag på att få en massage imorgon kväll. Tror min kropp
skulle må bra av det efter ikväll :D

Nu ska jag släcka mina blå och sova. Godnatt...
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Sammanfattning av helgen
då kanske. Men ska verkligen försöka hålla mig i skinnet så grodorna inte hoppas
ur munnen. Jag vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta min helg. Det är nämligen
med lite blandade känslor som jag tänker tillbaka och funderar över det som
har hänt. Jag känner glädje över vissa saker, men känner mig extremt ledsen
över andra saker. Jag tänker börja med det jobbiga som gör mig lite ledsen.
Det som gör mest ont just nu och som gör mig väldigt ledsen, det är att vissa människor
tror att de kan sparka på en hur som helst, behandla en som skit och inte förstå att det
blir konsekvenser av handlandet. Samtidigt så tror vissa människor saker, utan att veta
sanningen och antar en massa och hittar på både det ena och det andra. De lyssnar inte ett
dugg på vad man säger fast att man försöker förklara läget. Hallå! Jag är faktiskt
en levande person som är vuxen och går att prata med. På ett sätt har jag försökt hålla
mig positiv, trott på en förbättring och trott på att vissa personer ska börja behandla
mig rättvist... Men det har gått så lång tid nu, så jag börjar inse att det inte kommer att
ske, vilket har lett till att jag inte orkar hålla käften längre. Jag har ett äss i rockärmen
som jag kan utnyttja. Men jag vill inte behandla andra som skit, även om det just nu
inte känns som att jag har något val. Det bästa är att jag fick sista ordet sist och det
kändes ändå som en seger, att jag fick personer att bli mållösa och inte veta vad de
skulle säga.
Igår fick jag veta att brorsan eventuellt kommer flytta, 25 mil bort (!) pga jobb,
d v s om han får det. Jag känner mig splittrad inför det. Jag är naturligtvis glad att
brorsan hittat ett annat jobb, eftersom hans nuvarande arbetsgivare, är en riktig
surfitta och lovar guld och gröna skogar men inte håller något. Samtidigt tycker jag
det är jobbigt. Jag trodde inte jag skulle känna det jag gör och att vi skulle ha den kontakt
som vi har idag, eftersom vi var som hund och katt som små och bokstavligen talat hängde
i varandras hår jämt. Jag vet inte hur ofta vi höll sams. Men vi bråkade mer än höll sams
i alla fall. Så mycket kan jag säga. När han flyttade hemifrån tyckte jag det var lite jobbigt.
Men samtidigt så visste jag att han fans 6 km bort, vilket inte var hela världen. Nu kommer
han eventuellt finnas 25 mil bort. Tycker inte det är speciellt kul att tänka på, även om
jag naturligtvis är glad för hans skull.
Ikväll så vann Storvreta sin match i SSL hemma mot Balrog, en match som man bara skulle
vinna, anser jag. Trots att man vunnit de senaste matcherna tycker inte jag att det går
att avskriva ordet kris ännu. Vinsterna har kommit mot bottenlag som ligger efter laget
i den ganska jämna tabellen. Sirius drog däremot nitlotten i kvällens match mot AIK.
De blåsvarta får verkligen åka hem till Uppsala och slicka såren efter 13-4(!)-förlusten
mot de Gul-svarta. Jag kan säga att jag är lite besviken över Sirius insats. Jag var inte
på plats utan följde matchen via UNT's liverapportering. Jag visste att AIK var duktiga och
att det kanske var ganska stor chans att AIK skulle vinna. Men jag hade förväntat mig
bättre motstånd från Sirius, kanske ett 7-4-resultat eller så. Men inte att det skulle sluta
13-4. Det som förvånar mig lite är att Fredrik Sandqvist verkar ha väldigt svårt att
träffa målet. Enligt UNT hade han väldigt många chansen som han totalt brände. Han satte
bara en boll av sina lägen och det är alldeles för lite när man möter ett lag som AIK.
Någon skylde på att det var pga att det unga superlöftet Tobias Steineck tvingats utgå,
som gjorde att Sirius förlorade matchen. Men med tanke på att Steineck redan släppt
in massa mål, så hade man troligen förlorat matchen redan innan han tvingades utgå
med skada. Finns ingen specifik person att skylla på. Bara att inse att Sirius inte var
på tå idag och att AIK var mycket bättre.
Det bästa med den här helgen har varit att jag fick döma matcher igår morse. Trots att jag
gick upp 06.45 och endast hade sovit 1,5 timme på natten (var naturligtvis trött) så kändes
det ändå postivit att få döma. Det är roligt och just nu, pga det första jag skrev om här i
inlägget, så verkar det vara enda tillträdet jag har till en tävlingsmatch just nu. Jag kan säga
att det var trötta steg med en hjärna som inte riktigt hängde med, i Björklinge sporthall igår
morse och förmiddag. Åkte hemifrån 07.31. Var uppe i Björklinge 07.59. *Host* Det är
fyra och en halv mil dit. Pappa körde 115-120km/h på en 80 väg (stark gjort pappa).
Fast jag var aldrig rädd, han har ju kört rally en gång i tiden, med betydligt sämre bil än
våran saab 9-3 TDI. Så litar på att han har kontroll. Trots att jag var extremt trött
igår, så var det skönt att komma upp ganska tidigt. Lugnt och tyst och stilla. Jag kan dock
säga att tanken igår morse när jag var trött och precis klivit ur sängen var:
"Alltså vafan har jag gjort... Varför sa jag att jag kunde döma när jag egentligen hatar
att gå upp tidigt och hatar tidigare mornar". Haha. Jag somnade i alla fall som ett litet barn
i sängen igår eftermiddag, 25-30 minuter efter att jag kommit hem och sov ca 3 timmar.
Det va välbehövligt. Tog en utvisning för otillåten träning igår med på en P10-spelare.
De unga killarna har ibland tendensen att satsa in i spelarna istället för att gå på bollen,
inget snyggt det överhuvudtaget. Men de är ändå fruktansvärt duktiga. Björklinge har en
99 som spelar i P10 och P11-laget, som är riktigt duktig. Jag tror han heter Filip Eriksson.
Lägg det namnet på minnet. Tror det är en killen med stor potential, så förvånar mig inte
om vi får se honom i Storvreta eller Sirius i SSL en dag i framtiden. Killen är jätteduktig.
Vet att man inte ska lägga så mycket värderingar som domare. Men det var svårt att
undvika honom. Han gjorde många av P10 och P11-lagets mål.
Det som jag märkt när jag dömt, det är att alla domare har olika hög toleransnivå. Absolut
får man inte tappa matchen så det blir fult. Men att följa domarboken till punkt och pricka går
inte. Alla är olika som domare, det märker man ju fler kollegor man dömer med.
En av de sakerna som jag som domare personligen strävar efter, det är att aldrig blåsa sönder
en match. Men naturligtvis kan det ibland vara oundvikligt. Men ibland går man alldeles för
mycket efter regelboken, och blåser på varenda pytteincident vilket jag personligen inte
tycker är okej eftersom det förstör matcherna. Skulle du som spelare vilja bli avblåste var
tionde-femtonde sekund? Som sagt, i vissa fall är det nödväntigt. Men i andra fall är det
riktigt onödigt.
Sen en annan positiv sak. Om allt går som planerat och det klickar bra, kommer vi
förmodligen har en tio veckor gammal valp springa omkring i huset i slutet av februari,
början på mars. Det är bara att vänta och se...
MEN VET NI VAD... IMORGON ÄR EN ANNAN DAG OCH SOLEN KOMMER GÅ UPP
DÅ MED :) SÅ SKA FÖRSÖKA VARA POSITIV OCH TÄNKA FRAMÅT.
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Nej Jidhe, det här är inte okej...
Gårdagens avslöjande var inte en gammar artikeln, utan en
ny artikel med nya uppgifter.
Niklas Jihde gjorde sin sista säsong i SSL säsongen 2008/2009.
Det var en förlust för hela innebandysverige då Jihde, som kanske
är den största svenska innebandyspelade som någonsin skådats,
tackade för sig. Jag tror ingen människa hade förväntat sig en
comback i Sveriges näst högsta liga från honom, då han mitt under förra
säsongen värvades till Linköping för att ta dem upp i SSL, tillsammans med
Anders Hellgård. Ett uppdrag som han gjorde på ett exeptionellt sätt.
Vad annars? Niklas Jihde är Niklas Jihde. Kanske var det därför som
Linköping lyckades med divalaterna i våras, då kvalmatchen till Superligan
i våras tidigarelades för att Jihde senare på eftermiddagen skulle
kunna delta i en ishockeykvalmatch som kommentator. Han flögs med
privatjet (vad annars om man har en miljardär som arbetsgivare) till
Ängelholm.
Efter kvalificeringen meddelade Jihde i SvD att det inte skulle bli något
mer spel i Superligan för hans del. Att det definitivt var slut även om
miljardären Hugo Stenbeck (som gjorde värvningen möjlig) lockade
med sina pengar:
- Kroppen börjar att säga i från och det går inte att kombinera med jobbet,
det här var en kortsiktig lösning. Linköping är ändå en klubb som kommer
att vara med och slåss om SM-guldet om några år.

Jihde förra säsongen i Linköping när han senaste spelade elitinnebandy.
Artikeln publicerades i April 2010. Nu sju månader senare börjar Jihde åter
att prata om en comeback - för Linköping i Superligan(!). Jihde är minst sagt
en knepig person. Jag förstår hans saknad av innebandy. Men tycker det börjar
bli någon jävla cirkus inom innebandyn. Det börjar likna Chelsea i Engelska
Ligan i fotboll, där oljemiljardären Roman Abramovich, värvat sönder
fotbollsvärlden med sina miljarden.
Igår publicerade expressen uppgifterna om att Jihde eventuellt planerar
att åter göra comeback, uppgifter som han själv kommenterade och överhuvudtaget
inte alls förnekade. Ryktena om en comeback och att han heller inte dementerar
upggifterna kallas för årets Bomb inom Svensk innebandy. Det är åter Linköpins-
miljardären Stenbeck som har ett finger med i spelet. Det talas om att det finns
en mosterkontrakt formaterat, d v s ett kontrakt som skulle ge Jihde snuskigt mycket
pengar, som bara väntar på att bli signerat av den gode Jihde. Niklas spelar
lite halvdum till en början när han kommenterar comebackplanerna:
"Jag blev nästan lite förvånad när jag hörde det här. Det är en sak med division 1,
nu är det ändå Superligan/.../. Jag vet inte vad de vill ha mig till, om jag ska fylla
flaskorna eller? /.../ Jag är sjukt sugen på innebandy igen /.../.

Hugo Stenbeck har åter utformat ett drömkontrakt
åt Niklas Jihde för att få honom att göra comeback.
Enda problemet verkar handla om tid för Jihde. Han kombinerade jobbet på Viasat
Hockey med innebandy förra året, vilket resulterade i att han på kvällen på dagen
då han sköt upp Linköping i Superligan och kommenterade hockey, blödde näsblod
som en stucken gris. Sedan dess har dessutom familjen utökats. Han kommer att
börja träna med AIK och verkar kunna göra comeback med rätt summa pengar(!):
"/.../Vi fick ett grymt avtal förra säsongen. Jag gjorde nio matcher och tjänade mer än
vad jag gjorde på en hel säsong i AIK. Pengarna lockade. Och är det samma deal
här kan man inte bara säga "nej, tack".
Niklas Jihde är inte heller blyg inför en eventuell comeback och ger samtidigt
svensk innebandy en rejäl känga:
- Får jag träna i två veckor tror jag faktiskt att jag kan ta plats i vilket lag som helst.
Jag har inte blivit sådär jätteimponerad av det man sett av spelet under säsongen
eller. När det gäller landslaget. 2-9 mot Finland är katastrof. VM närmar sig. Vi ska
vara oroliga. Jag väntar bara på att Kent Göransson ska ringa och fråga mig om
comeback där också

En comeback även i landslaget för Jihde?
Vad ska man säga om en eventuell Jihdecomeback? Ett är säkert och det är att
killen är kompetent och en gudagåva till den svenska innebandyn. Att säga
någonting annat är detsamma som att gräva sin egen grav och skapa sin egna
begravning. Jag tror personligen att Jidhes storhetstid inte behöver vara över. Det
känns som att det skulle behövas en stjärna inom svenska innebandy just nu.
Jag tycker personligen att det är väldigt få av dem inom svensk innebandy. Och
just nu, efter senaste förlusten mot Finland, en match som Sverige aldrig hade en
chans i. så behöver Sverige en stabil spelare. Men frågan är om vi ska tillåta det som
håller på sker med innebandyn, d v s att den ska avgöras för att miljdardären köper
sig in och blir ägare av lag? Jihde får sina pengar från en miljardär. Och hur mycket
Jihde än älskar innebandyn, så visar hans funderingar på att gå till just Linköping
som erbjuder honom monsterkontrakt, lite att han gör det för pengarnas skull.
Naturligtvis ska bra spelare ha betalt, men det verkar som det gått över en gräns när
det gäller den ekonomiska biten då det kommer till Niklas Jihde. Så vad tycker jag
om Jihdes comeback? Den är både positiv, men också negativ. Det positiva är att det
behövs en spelare och att jag dessutom tror att Jihde fortfarande har något att tillföra
innebandyn. Men skulle han göra comeback även om han inte fick de pengarna som
Hugo Stenbeck erbjuder honom för en comeback? Jag tror inte det, vilket jag tycker
är förjävligt. Så NEJ Jidhe, håll dig till ishockeyn om du bara tänker spela innebandy
igen för att du erbjuds en jävla massa pengar... Det ser nämligen ut som att det är
den egentliga orsaken...
Undra om Jan Stenbeck vrider sig i graven när han ser hur sonen Hugo sprider
pengar omkring sig inom sporten?
Vad tycker du om Jidhes comeback?
Jag har lånat information från Expressen, vilket ni märker och jag säger det så jag
slipper bli anklagad för att kopiera en annan bloggare. Informationen och citaten är
lånade från Expressen.
MEN OBS! Tankarna och åsikterna är mina egna. GE FAN I
ATT TA DEM OCH BILDA DIG EGNA TANKAR OCH ÅSIKTER! :P
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Bäst hålla tanden för tungan...
Förbundskapten har presenterat 30 spelare på herrsidan som är aktuella
för VM-spel och som kommer få slåss om 20 platser (varav två av platserna
är målvakternas). Men jag kan inte reflektera över det för att tankarna
bara går som ett flipperspel i mitt huvud ikväll.
Det har även spelat ett Uppsaladerby mellan Sten Sture och FBC Uppsala
i damettan och så här i efterhand nästan ångrar jag att jag inte åkte och
kollade på det i stället. Jag valde att prioritera min träning i Allianshallen,
en prioritering för träning brukar jag aldrig vara missnöjd med, men ikväll
är jag jävligt missnöjd. Jag kan inte ens beskriva det med ord just nu.
Ni som känner mig vet att jag spelar D3-innebandy. Jag älskar innebandyn,
och jag tycker mycket om mina lagkamrater. Det ska vara kul
att spela innebandyn, vilket det inte är just nu för många.Det börjar nå
bristningsgränsen. Det är dags för förändring. Det måste vara roligt igen.
Jag kan inte skriva ett bra inlägg. Jag tänker inte avslöja detaljer kring
vad det är som händer och sker. Jag kan inte skriva rakt upp och ner vad
jag känner och tycker ikväll. För det är så många olika tankar som snurrar.
Det skulle säket gå att skriva ner dem, men det skulle bli ett väldigt långt
och säkerligen ganska ostrukturerat inlägg. Jag vill bara slå näven i bordet...
Det får vara slut nu med det här som händer och sker med innebandyn
just nu. Ingen av oss tjejer i laget mår bra av det... Det måste sättas en punkt.
Varfan är det som händer egentligen?
Men ikväll tänker jag hålla tanden för tungan, för hade jag inte gjort det hade
detta inlägg kunnat klassas som ett hatinlägg med extremt många svordomar
och ord som inte barn bör höra, och ingen säkerligen tycker det är
speciellt kul att läsa heller eftersom det skitar ner inlägget. Det här är det
enda minnet av dagens träning. Fick ett hårt jävla slagskott på låret då jag
täckte skott. Innebandy kan vara farligt. Tack Julia :P haha. Fast det här är väl
din hämd sedan jag sköt några hårda bollar på dig på uppvärmningar förra året.
Haha. Guess it's payback time. HAHA!

Har precis svullat i mig sista biten av Marabou Vintervit. Jäkligt sliskig choklad
med kände för att tröstäta när jag kom hem från träningen. Ska fortsätta med
lite glass snart. Ska bara äta någon macka först, är hungrig sedan träningen.
Jag brukar inte vara den som tröstäter. Men ikväll är ingen bra kväll.

Tänker ge mig själv en liten EGO-boost när jag är på så dåligt humör och
lägga upp en bild på mig som blev bra...

Jag återkommer när jag känner att jag blivit på bättre humör, känner att jag
kan skriva utan vara arg. För det är vad jag är just nu.
Bjuder på denna låten; Oasis - Don't look back in anger.
Den är rätt skön, skön text. En bra låtskrivare som skrivit
denna låten.
XOXO Jenny has left the building. To be continue.
Konsten att skriva musik...
tonsatt. Jag vill inte framhäva mig som någon bra sångerska. Dock vet jag att jag inte låter så jävla
hemskt i alla fall, att jag faktiskt kan sjunga litegrann. Men min bristfälliga kunskap har gjort att
texterna fastnar i en mapp på datorn, blivit bortglömda för att sedan dammas av - typ ett decenium
senare. Haha nä det kanske inte är sanningen. Men de försvinner bort från ens vetskap och dyker inte
upp förrän ett bra tag efter att de skrivits. När jag skriver denna låt skrattar jag lite för mig själv och
minns en låt som jag och en kompis sjöng och spelade in. Rätt skön stil på den låten. Men texten, ja
det handlade om att svära. Haha jag vågar fan inte gå in på detaljer, finns ju risk att man blir klassad
som något och indelad något form av fack. Haha nä då. Men det är nog inga detaljer som jag vill sprida
i bloggen då jag skrattar åt min idioti hur man kunde komma på något sådant.
Men jag har alltid haft dåligt inflytande på min kompis, tror de sa de i skolan en gång med.
HAHA! Jag fick henne att börja svära och tuffa till sig. Usch finns verkligen minnesbilder i huvudet
på en och minnen som jag glömt bort, men som min kompis berättat för mig, som skvallrar om att
vi var ett par riktiga plågoandar mot andra människor i skolan... Nej jag har aldrig varit en ängel eller
ett helgon och vill inte bli det heller. Då får man ju inte göra några roliga saker. Vågar jag nämna
att jag gav en kille, som jag gillade mellan 2:an och 5:an, en fet jävla bitchslap när han kallade mig
något. Kanske finns en orsak varför han aldrig gillade mig tillbaka *skojar*. Har även blivit påhoppad
av en föredetta klasskompis mamma som blev sur för att jag lappat till hennes son så att han hade
en blåtira. Även han hade kallat mig några väl valda ord. Nej jag förespråkar inte våld. Ärligt talat kan
jag inte komma ihåg sista gången jag slog någon. De tiderna är i alla fall förbi. Om jag inte måste
försvara mig då. Men försöker att hålla mig lugn.

Hur som helst låttexter, vet inte hur jag kom in på mitt liv som elev i grundskolan, men antar
att det har att göra med några texter som man skrivit senare i livet. Jag tror att många människor som
skriver texter påverkas av situationer runt omkring sig i livet i sitt textförfattande. Jag skriver själv
mycket personliga texter. Men jag tror det är viktigt att man inte fastnar i det träsket jämt bara. Det
finns en del låtskrivare/artister som skriver musik som kommer från deras hjärta, från deras
erfarenheter och liv. En sådan är Petter. Han är en av de artister som just nu är med i Så mycket bättre
på Tv4. Jag var förtjust i Petters musik på grund av texterna innan. Men hela hans personlighet är
störtskön. Och han berättar saker som gör att man förstår varför vissa låtar kommit till.
Jag tycker det är dåligt att människor får upp ögonen för killen först nu när andra tolkar hans
låtar och det är lättare att hänga med i texten och vad den handlar om. Men jag tror det är på grund
av rappens dåliga rykte. Eller ja, jag får i alla fall känslan av att den har dåligt rykte. Ska man gå
tillbaka till scratch så känns det som att rappen från början var lite fattighetsbarnens sätt att göra
musik. Känns lite som att den blivit förknippad med brott. Det här är min egna tolkning av rapen och
mina egna känslor om hur det var när den kom. Och det är ju inte lättare att få en annan bild efter att
man har sett filmen 8 Mile (som jag förövrigt tycker är skitbra och rekommenderar), som handlar om
Eminems tid innan han slog igenom och hur han kämpade och kämpade i ett svart Detroit bland
mörkhyade rapare som såg ner på honom för att nå framgång.

Jag tycker personligen det är dåligt att människor har sett ner på rapen på det sättet
man gjort. Kan bara referera till mig egen far i det åtseendet. Jag har gjort egna skivor och spelat
i bilen, ibland med några raplåtar på. Pappa har uttryckt: "Vafan är det här...? Ska det här kallas
musik..." Man hör bara själv musikstilen, inte texterna (min pappa är ett jävla dansbandsfreak där det
bara är kramgoa låtar som gäller). Det kanske är olika vad människor känner när det gäller skälet till
varför man gillar vissa låtar. För mig personligen, visst spelar melodin in litegrann. Men för mig betyder
texterna mera, vilket jag tror är en av anledningarna till att jag blivit ett fan av just Petter och Eminem.
Det kan kanske tyckas från vissa håll (min känsla) att rap är för de som inte kan sjunga osv. Men saken
är den att rap kräver sin man/kvinna. Det är inte bara att ställa sig och prata (som en del människor
påstår att man gör) till musiken. Det gäller först och främst att komma på en bra text och då ska det
vara en del rim med i den. Det är lättare. Sen gäller det att få fram bra beats som passar till låten samt
att ha rätta stinget i sin röst och sin takt när man gör rap.
Var finner man då inspirationen att skriva? För dessa två herrar över tror jag deras liv samt situationer
de hamnat i spelat in. Eminem sjunger om sin dotter i några låtar om hur han varit på väg att göra slut på
sitt liv, men hur han känt att han inte kunnat överge henne. Petter skrev om sin son Alfons, innan han var
född. Jag tror att man få inspiration både av sitt egna liv men även av andras. Jag plockar personligen
inspiration från mitt eget liv, hittar på eller tar från andras liv. Det gäller att ha fantasi när man skapar
musik...
Jag tänkte avsluta detta inlägg genom att dels länka till Anna Winblad, en riktigt duktig sångerska
och låtskrivare som dock inte blivit känd ännu (gå in på hennes blogg, lyssna och njut). Jag tänkte
även lägga upp Petters tolkning av Stockholm i mitt hjärta, samt Lasse Berghagens tolkning av
Petters låt Längesen.
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Just when I've given up dreaming...
Jag är glad, haha det är jag i och för sig alltid - nästan i alla fall :)
Man tjänar inget på att gå runt och vara bångstyrig och tjurig. Vad
är meningen med det liksom?
Hur som helst, ni som följer min blogg och har läst de senaste (llllåååånnnnnggggaaaa)
inlägget, ni vet att jag skrivit att jag varit i kontakt med en kennel i Kil, vars ägare ville
ha fodervärd till tre hundar. Jag anmälde intresse, trots att jag bor 35-40 mil från kvinnan.
Jag är kanske galen. Men det är mitt mellannamn. Nä då, jag bara skojar. Men det verkade
vara en underbar ras; Finsk Lapphund. Jag kan säga att jag alltid velat ha en Siberian Husky,
men aldrig ens övervägt att skaffa det då de kräver EXTREMT(!) mycket från en som person.
De behöver extremt med motion och är en hund som behöver jobba och dra pulka m.m för
att de ska må bra. Det skulle inte kännas rätt att skaffa en sådan hund eftersom den inte skulle
få den tid som krävs av mig eller av någon annan i familjen. Det är ganska moget att faktiskt
kunna erkänna en sådan sak. Den här hundrasen har vissa likheter med en husky, men kräver
inte lika mycket direkt. Om jag ska ha hund, vill jag kunna ge den vad den behöver... Och det
skulle vi kunna göra med en finsk lapphund.
Men mitt på dagen var jag tyvärr tvungen att meddela personen att vi nog inte skulle kunna
ta en vovve, eftersom det skulle innebära en resa varje månad till Kil... vilket mina föräldrar
inte var riktigt beredda med. Självklart ska man ha bra kontakt med ägaren av hunden när
man är fodervärd. Men det skulle inte fungera för oss att åka till Kil en gång i månaden. Så
det var med lite sorg i hjärtat som jag satte mig ner och skrev ett mail till kvinnan och förklarade
situationen. Det kändes inget kul att behöva säga nej, men det fanns inget annat val i den
situationen.
För ungefär 20-30 minuter sedan avslutade jag ett samtal med ägaren till kenneln; En väldigt
trevlig kvinna, som förstod vårat dilemma. Hon tipsade då mig om att det var en kennel i Uppsala-
trakten (som jag faktiskt hade kontaktat tidigare under dagen via mail) som skulle ha valpar
och att jag kanske skulle fråga där. Men sedan sa hon; "Skulle det inte bli att ni kan få tag på
någon vovve... så hör gärna av dig igen. Dels kan det vara kul att veta hur det går. Men vi skulle
kunna prata igen om det här med fodervärd och se om det finns någon lösning på det i så fall...
Ni verkar vara perfekt som fodervärd; utställningsintresserade och så. Det är få fodervärdar
som är det. Så det är ett stort plus. Ibland kanske man får ha överseende med att det är stort
avstånd... "
Jag blev superglad kan jag säga. Otroligt trevlig kvinna, och det tyckte jag även innan hon ringde.
Så vi får se vad det blir :) Jag hade nästan gett upp hoppet lite, så det är bara och vänta
och se nu hur saker och ting utvecklar sig. Om det blir aktuellt, så blir det antingen en hane
på 1,5 år, en på 9 månader (Husky på bilden nedan), eller en liten valpis på 10 veckor.
Vi får se vad det blir vid ett eventuellt fodervärdskap, det får framtiden utvisa.
Bild lånad från: http://www.lappizaros.se/
Husky, en av hundarna som behöver
fodervärd...
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
And winter came - Woho. Snökaos... :) Good or bad?
Jag tycker faktiskt att det är rätt mysigt nu med snöstormen som råder utanför fönstret.
Det blåser så det tjuter i knutarna, det är mysigt att sitta inomhus med tända ljus och se flingorna
yra förbi. Men det är även mysigt att se min katt Lexus entusiasm när det gäller snön. Han är som
ett litet barn när det är julafton. Låter kanske som en sjuk jämförelse, att jämföra en katt med
ett barn, haha men så är det. När han är ute i snön så far han runt, hoppar i alla fotspår, flyger
ner i snön och tar tassarna och skrapar in snön under sig. Han är hellustig att kolla på. Enda är
att han inte gillar blåsten, vilket har medfört att han inte varit ute mer än 10 minuter i sträck idag.
Men det har blivit mångar turer i snön (han är förresten ute i snön när jag skriver detta kl 01.07;
ska snart gå ut och hämta honom).
Jag har börjat lyssna på jullåtar idag med, eller spelat två stycken i alla fall. Jag är faktiskt
egentligen inte en människa som tycker om vintern. Det är kallt, halt och jävligt ute. Jag tycker
egentligen inte om snö heller på ett sätt eftersom man blir blöt av den, måste gå med jobbiga
vinterkängor (jag är ett stort fan av jympadojor). Men samtidigt tycker jag om den för att det
är fint med snö, lite sådär mysigt och gör att man får lite julkänsla; faktiskt bara ca 1 ½ månad
kvar nu.
Som vanligt när det kommer snö, trots förvarningar, så är det ingen som har hand om vägskötsel
som förstår att det är allvar förrän folk har kört ihjäl sig. Vi pratar faktiskt om en nolltollerans när det
gäller antalet döda i trafiken. Om vi ska försöka ha nolltollerans, så måste faktiskt de som har
hand om plogning och saltning av vägen, börja bete sig som de ska. Jag har flera gånger hört: "Det är
ingen som plogar som åker ut och plogar förrän det har slutat snöa..." Alltså okej om det inte snöar i
mera än 1 timme. Men det har faktiskt snöat i snart 13-14 timmar här. Och det var först för ca 3 timmar
sen som plogbilen var här och plogade - 10 JÄVLA TIMMAR efter att det började snöa. Blir faktiskt irriterad.
273:an ner till 288:an hade fan drivit igen totalt vid 16-17-tiden i eftermiddags. Ändå skedde ingen plogning
förrän ca 6 timmar senare. Det är fan skandal alltså!
Detta ledde till att jag och min kompis inte kunde åka och träna innebandy ikväll. Trots att våran
träning var inställd, ville vi ändå åka ner och träna med U-laget var träning inte var inställd. Det slutade
med att vi fastnade i en snön med min kompis mammas bil; en Volvo V40 som både är framhjulsdriven,
har antispinn och antisladd. Så där satt vi... Men vi kom loss, tack vare att jag sparkade fram gruset
under snön så att hon fick fäste med däcken. Min kompis visste inte alls vad hon skulle göra :) Tur att jag
har en ganska praktisk hjärna ibland och kan en del saker. Jag är rätt allmänbildad. Och med detta säger
jag inte att min kompis på något vis är dum, det vill jag poängtera. Men med en brorsa och en far som är
väldigt bilintresserad så vet jag vad som behövs om det bara spinner och agerar ganska snabbt då :) Höhö.
På tal om något annat. Min familj har varit på jakt efter en vovve ett tag nu. Vi har varit i kontakt med
uppfödare, där vissa uppfödare varit oseriösa dock inte alla. Men det har inte fungerat med vissa pga en del
saker (nä har inte varit några schismer eller bråk utan andra saker...). Hör om dagen satt jag på blocket
och kollade. En kvinna från Kil i Värmland sökte fodervärd åt en 10 veckor gammal hanvalp av rasen Finsk
lapphund. Jag blev jätteintresserad. Dels är den en väldigt bra ras enligt min mamma, men också en extremt
fin hund exteriört. Jag trodde inte ens jag skulle få svar från kvinnan då hon helst sökte en fodervärd inom
5-6 mil radie. För oss handlar det om 30 mil. Men hon svarade och var ganska positiv trots avståndet, med
vissa krav då förstås (men det har alla uppfödare). Ska prata med kvinnan imorgon eller torsdag så får vi
se vad det blir av det. Känns ganska positivt i alla fall. Hoppas väl lite, men ska inte hoppas för mycket
då den förra uppfödaren vi var i kontakt med verkade jättebra till en början, men backade ur helt då vi
sa att hunden skulle komma att vara några timmar i hundgården (dock inte varje dag). Nä usch tyckte hon,
hunden ska vara med på jobbet och överallt. *HOST* Undra om hon någongång tänkt på att det faktiskt finns
en hel del människor i det här landet och i samhället som faktiskt är pälsdjursallergiker? Hm... märkliga
uppfödare det finns. Men denna som jag nu är i kontakt med verkar ganska positiv, samt att jag fick ett
positivt svar från en kvinna som har kennel med fransk bulldog (även om det idag dock inte innebär att det
kommer att bli en hund från henne just nu, men i framtiden så kanske ).
Rasen på hunden vi funderar på att skaffa är en Finsk Lapphund. Den ser ut såhär:
Bild lånad från: http://leiasegensida.blogspot.com/
Jag har börjat fixa en spellista med jullåtar på Spotify nu.
Tänkte, när jag ändå är i stämning med julmusik, bjuda på
två bra jullåtar.
Kelly Clarkson - My grown up Christmas list.
Jill Johnson - Christmas on my own
Jag tänke bjussa på lite bilder från idag. Är inte världens bästa kvalitet, men det syns
i alla fall på dem vad det är. HAHA!

Så här såg det ut på vägen ikväll... Oplågat...

Så här såg ena bilen ut kl 19.20 ikväll. Ca 2 dm snö på backen;
nu det dubbla nästan...

Så här såg det ut vid 14-tiden på eftermiddagen. Det har snöat på bra sedan dess kan
jag lova och nu är marken helt täckt av snö.

Jag imorse. Var allt annat än sugen på att gå upp. Det var så varmt och skönt i sängen och
vädret utanför fönstret var inte så inbjudande, plus att jag kände hur det blåste in genom
fönstret för att det saknas lister i fönstrena så det inte är 100% tätt.

Jag, ute idag i snöyran... Snygg som vanligt :P
Vad tycker du om Snön? BRA ELLER ANUS?
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Veckans kanon & Kalkon v.44
Jag hade tänkt mig på en ny kategori här på bloggen, där jag delar med mig av sådant
som jag tycker varit bra den veckan som gått, men även dåligt. Det kan vara personliga saker,
eller allmänna samhällssaker.
Jag tänkte börja med det dåliga. Bättre att läsa det bästa sist,
eller hur?
KALKON
* Sveriges brakförlust i Euro Floorballtour mot finland med 9-2!
Ja vad finns det att säga om förlusten, inte så mycket. Det har hunnit gå ett
dygn sedan dess och jag finner fortfarande inget svar på vad som hände.
* Regeringens mörkläggning av att de inte visste att USA spionerade i Sverige!
Det kom uppgifter förra veckan, efter ett avslöjande i Norge där amerikanska
agenter ska ha övervvakat och spionerat på norska folket, att amerikanerna
även varit i Sverige och spionerat på svenskarna. USA säger att sådant
spionage endast sker i samråd med regeringen i det landet de spionerar i. Dock
förnekar svenska regeringen alla kännedom och det har nu tillsats en utredning.
* Fornminnen sprängs bort till förmån för väg!
När nya väg 288 byggs måste det ske sprängningar på gärdet efter gamla Statoilmacken
i Rasbo. När bygget påbörjades upptäckte arkeologer att det fanns fornlämningar vid den
bergshäll som ska sprängas bort. Detta har dock inte påverkat beslutet om att spränga.
Det står fast. Jag förstår att det är svårt att ändra ett beslut när det väl är fattat. Men borde
man inte försöka tänka på att det kanske kan vara kul för eftervärlden att få se dessa saker?
Jag tycker det är otroligt tråkigt. Men tydligen skedde exakt samma sak när nya E4:an skulle
byggas.
KANON
* Therese Alshammars Världscupvinst!
Jag kan ärligt säga att jag för ca 3-4 år sedan inte trodde att Alshammar skulle komma tillbaka
och bli lika bra som hon var året 2000 vid OS i Sydney. Visst hon har alltid varit bra. Men jag
trodde inte att hon skulle bli nummer 1 igen och det hade att göra med att hon verkat tappat
suget lite för simningen. MEN nu är hon tillbaka där hon hör hemma - Som nummer 1
i världen.
* Snökaos på väg in över Sverige!
Ni som ska köra bil tycker jag dock synd om. Men vad är mysigare än att ligga inbäddad i ett
täcke, se på film med tända ljus, se snön yra och höra vinden vina längs knutarna (ja det tjuter
verkligen i knutarna här eftersom huset är gammalt). Man får även en chans att uppskatta och
vara glad för att man har tak över huvudet. Men samtidigt får man också tid att skänka en tanke
till de som inte är lika lyckligt lottade, både i utlandet men även här i Sverige. Ska bli kul att se
om man är beredda på snön och ute och plogar i tid så man slipper trafikkaoset som ofta kommer
eftersom man aldrig är beredda.
* Gripandet av den nya lasermannen! (?)
Den senaste tiden har någon galning farit runt i Malmö och skjutit nysvenskar på löpandet band.
I stort sett varje dag har det rapporterats om skjutningar. Men i veckan som gick säger sig polisen
ha gripit den skyldige, som har kallats den nya lasermannen. Om det är rätt man återstår att se...
Peter Mangs som misstänks
vara den nya Lasermannen
och den som spridit skräck
i Malmö på sista tiden...
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Pinsamt Sverige! 9-2!?
jag svenska herrlandslaget i innebandys ödeläggelse. "Vafan var det som
hände?" känns som en fråga som är väldigt befogad just nu? Men det finns
en fråga som är ännu mera befogad nu i denna sekund, en månad innan
VM - Vilka skuggor kastar detta över VM-förberedelsen och är inte Sverige
bättre än så här? Jag har inget svar på den frågan. Men mitt innebandyhjärta
är lite misshandlat och sargat ikväll. Jag var medveten om att Sverige kanske
inte kom med bästa laget till denna turnering. Jag var medveten om att Finland
är bra. Men det här var något i chockväg. Sverige har just förlorat finalen i
Euro Floorball Tour med hela 9-2, mot ett riktigt duktigt Finland.
Jag missade de första 10-11 minuterna av matchen eftersom länken på
internationella innebandyförbundets hemsida inte fungerade. Genom en
halvtrashig finsk-svensk ordbok på nätet lyckades jag i alla fall förstå
att det var något tekniskt problem. Jag suckade högt för mig själv, samtidigt
som jag bytte internetfönster till facebook som precis uppdaterade startsidan
och där hade Hagundas Mattias Holmgren lagt ut en länk om att här kan
du följa finalen i Euro Floorbal Tour. Jag surfade in på hans blogg; innebandy-
bloggen på UNTs hemsida och klickade på länken, samma länk som
internationella innebandyförbundet hade på sin hemsida. Men till skillnad
från den så fungerade denna länken (Tack så mycket Mattias!).
Jag kommer in i matchen och det första som händer när bilden visas, är
att finnarna står och kramar om varandra (såg jag ett par läppar och en
tunga där i kramkalaset) efter att de utökat ledningen till 3-0. Jag gnuggade
mig lite försiktigt i ögonen och undrade verkligen om jag hade läst rätt.
Klockan visade på 11.14 och det stod 3-0 till de blåvita. "Vafan är det här",
var en tanke som hann fara genom mitt huvud i samma sekund som jag
uppfattade tiden och resultatet.
När spelet fortsätter lägger jag märke till något mycket dåligt - Sverige
har svårt att ta bollarna från finnarna, de ser oinspirerade ut, samtidigt
som de i anfall inte lyckas rulla in en endaste lite ihålig boll in i mitten
från spelare på kanten. Och så fort man blir en spelare mindre på planen
har finnarna lekstuga. Svenska boxen har inga "elastiska gummiband" mellan
sig, och formateras inte om tillräckligt fort. Det värsta är att finnarna lätt sliter
sönder boxen. Jag är förvånad över att inte finnarna lyckades peta in ytterligare
ett mål i första perioden. Det är mer Finland en Sverige.
I början av andra perioden ser det bättre ut, man lyckas hålla i bollen lite
bättre, men det dröjer inte längre innan finnarna åter han kommandot.
Fast att Ricki Hyvärinen utvisas i två minuter, får svenskarna inte till något
spel. Powerplayet fungerar in och finnarna bryter det ganska lätt. Samtidigt
är backparer Jesper Berggren och Mattias Samuelsson väldigt tafliga med bollen.
Passningarna går en meter över marken och det är inga kompispassningar backarna
gör till varandra. I powerplay lyckas ändå Kim Nilsson trycka in en reducering i den
åttondet minuten. Men det dröjer bara tre minuter innan Finland replikerar och
gör 4-1. Finland tar över matchen, men backparen i Sverige lyckas bryta några
avgörande passningar, men börjar samtidigt tappa lite fokus. De uppspel man
har är lite för komplicerade och man tappar boll nästan direkt. Trots en tendens
till Finländsk dominans så slutar perioden 1-1.

Foto: http://www.innebandy.se
Kim Nilsson har precis gjort 3-1 till Sverige i finalen
av Euro Floorball Tour... Han utses även senare till
matchen lirare i det svenska laget....
I den tredje perioden ser det ut som att det kan bli en svensk vändning. Men tiden
går och det kommer inget mål från en svensk klubba. Just som Sverige håller på
att trycka in 4-2, vänder spelet och instället blir det 5-1 till finland. Var är försvaret?
Finnarna springer rakt igenom de svenska backarna. I tionde minuten börjar
jag förstå att det nog inte kommer gå vägen. Sverige fortsätter med sitt halvtafliga
uppspel, skottena är ett skämt samtidigt som Finland håller ihop sitt försvar
på ett väldigt bra och effektivt sätt. Ändå lyckas Rasmus Sundstedt peta in tvåan
för Sverige i elfte minuten. Det tänds ett litet hopp i alla fall... ett hopp som släcks
direkt efter 2-3 minuter när Finland enkelt petar in sexan. sedan går det av bara farten;
7-2, 8-2, 9-2. Jag hinner fundera både en och två gånger om Sverige ska åka på
en förlust mot Finland som är tvåsiffrig. Det här är inte bra, det här är pinsamt...
DET HÄR ÄR ETT SKÄMT!
Jag kan bara konstatera att det här inte var Sveriges match. Det fanns egentligen
ingen gång under det jag såg av matchen, då det egentligen fanns minsta lilla sak som
talade för att Sverige skulle vinna. Finland ägde matchen från start till slut.
Inför denna turnering har det varit mycker diskussioner kring spelare,
kring uttagningen, kring alla nej tacken!, kring alla skador...
Kring det sargade Svenska landslaget. Jag trodde vi skulle ha någon form av chans mot
Finland oavsett om vi hade ett "halvstukat" lag. Men det här är bara för dåligt.
Men oroligheten som funnits hos många efter det att många tvingats säga nejtack
till året Euro Floorball Tour, pga skador eller andra skäl, är uppenbart befogad
efter dagens match. Jesper Berggren var en av reserverna på hemmaplan i truppen.
Han blev inkallad. Och jag kan säga, att efter dagens match mot Finland där bollarna
emellanåt flög all världens väg när killen skulle passa, kan jag lite känna att det
kanske var rätt att inte ge Jesper en ordinarie plats. Jag vet egentligen att han kan
slå passningar och att han platsar i landslaget. Men i min irritation på att han idag inte
slog någon speciellt bra passning, samt slog en del passningar 1 meter ovanför golvet
till Mattias Samuelsson, säger jag bara i frustration: LÄR DIG SLÅ EN PASSNING
BERGGREN!

Foto: http://www.innebandy.se
Jesper Berggren gjorde ingen bra
match i finalen...
Det finns nog en person som kommer sova väldigt väldigt dåligt inatt. Det är
förbundskaptenen Kent Göransson. Och det tycker jag att han förtjänar (förlåt
för det uttrycket) efter dagens match. Jag vet inte hur han tänkt spela idag.
Men det såg ut som att han körde någon form av fisketaktik - 2-2-1. Det
fungerar (anser jag personligen) inte mot ett så pass bra lag som Finland som
just nu är världens bästa innebandynation på herrsidan. Det betyder även
att de har de bästa backarna, vilket gör att jag inte tror att de går på det med
att ett lag försöker med en fiskare på topp. Så jävla dumma är de inte. Det
är dömt att misslyckas med den taktiken mot Finland. Svenskarna kom inte
förbi en enda gång med fisketaktiken. Jag vet att jag inte är någon förbunds-
kapten och att jag inte har någon erfarenhet av tränaryrket. Men jag tycker
ändå det är lite skamligt. Göransson lär nog ta sig en rejäl funderare inför
VM. Vad vill han uppnå? Självklart är målsättningen VM-guld. Det förstår ju
naturligtvis vem som helst. Men just nu, efter dagens brakförlust känns den
målsättningen rätt patetisk, kan jag tycka. Men - jag hoppas och tror att dagens
match bara var en riktigt jävla dålig dag på jobbet för de svenska landslaget.
Jag tror att det ändå är okej ha en inofficiell målsättning på VM-guld även om
den officiell nog bör vara final. I alla fall efter idag.
Jag tycker bara av det jag såg och reflekterade över (svårt alltid att veta
vem som är vem eftersom man inte kan allas nummer, hade en halvtaskig bild på
webbsändningen, samtidigt som en finne satt och malde på med något
goja som jag inte ens förstod 1% av), att Henrik Stenberg och
Kim Nilsson får godkänt idag i Sverige.

Foto: http://www.innebandy.se
Henrik Stenberg är en av få svenska spelare som idag
får godkänt av mig...
Vad tycker du om matchen?
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Sveriges U19 - värdelösa straffskyttar(!?)
Floorballtour nu under förmiddagen/mitt på dagen, en match
Sverige till slut vann ganska komfortabelt med 8-5 efter att ha
ledit med 5-4 efter den första perioden. Det var en avgörande
match i turneringen. Sverige vann, men det blev ändå en straff-
läggning efteråt, vilket med andra ord betyder att Sverige trots
vinsten, inte vunnit turneringen genom matchvinster... utan
det skulle avgöras på straffar.
Och när jag såg avgörandet blev jag mörkrädd =/ Svenska spelarna,
liksom många av de finländska straffskyttarna verkar inte förstå att
det är mål de ska göra, utan tänka på hur de ska göra det snyggaste
målen. I stort sett varje svensk straffskytt försökte lägga in den bakom
finska målvakten på Backhand, istället för att bara skita i hur målet ser
ut och bara trycka in bolljäveln i nätet. Riktigt dåligt av de svenska
ungdomsspelarna. De liknar små tonårsgrabbar på sisådär 14-15 år som
det ibland känns att de skiter i om det blir mål, bara det blir ett snyggt mål.
Hoppas Jan Gustafsson kan lära framtida U19-landslag att det inte gäller att
göra snyggaste målet i en straffläggning i framtiden, utan att det bara gäller
att trycka ditt bolljäveln oavsett om det är århundradets fulaste och mest
tursamma mål. Var egentligen bara den finska spelaren, som satte
sin straff, som förstod hur en straff skulle läggas. Han gick rätt fram,´
dribbla lite och snärta upp bollen i nätmaskorna. Han gjorde mål på farten
och tekniken, vilket de övriga straffskyttarna inte tillämpade särskilt väl.
Nåja de vann i alla fall själva matchen. Man får glädjas över något :)
Alltid lika kul att slå finland:)

Jan Gustafsson måste lära killarna i U19-landslaget att alla
straffmål räknas; oavsett om det är århundradets snyggaste
eller fulaste mål...
Blir det vinst för A-landslaget mot Finland ikväll också?
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Fortsättning följer...
vet att jag har börjat skriva på en bok (första kapitlet finns att
läsa om ni klickar på kategorin Boken). Sedan dess har det stått
still. jag har funderat på en fortsättning på den... vridit och vänt
på saker fram och tillbaka, hit och dit för att kunna komma på
en bra fortsättning till den. Jag har haft all tid i världen att sätta
mig ner och försöker skriva några rader... men det har inte blivit av.
Men nu ska jag verkligen lägga manken till och försöka fortsätta på
den. Slutet är redan bestämt... Nä kommer inte avslöja detaljer.
Ni får läsa den i så fall :) haha. Men jag tänkte att blir inte de saker som
jag hoppas ska bli av, av, så ska jag sätta mig ner nu i helgen och
försöka spåna och klottra ner lite rader i word. Får se om de hamnar
under deleteknappen. Vad tror ni?
Hur som helst ska det bli en fortsättning. Det lovar jag :)
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Just nu...

JA! DET ÄR EN FLASKA VITT VIN NI SER SOM HAR CA 3-4 DL KVAR I SIG!
Jag har köpt den själv med. Och det hör faktiskt inte till vanligheterna att jag
bara sitter och dricker vin eller annan alkoholhaltig dryck bara sådär.
Är nämligen ganska sparsam med alkohol, vilket de som känner mig vet.
MEN JUST NU SITTER JAG OCH HALSAR UR DENNA FLASKA!
Nä världen håller inte på att gå under... Men jag har under senkvällen börjat
få sådan jävla värk i höger öra att jag inte vet var jag ska ta vägen. Så dricker
vin för att dels bli trött (blir supertrött av alkohol och jag är småtrött innan) så
jag kan somna lätt fast jag har värk, samt försöka döva värken lite. Sen kan
jag inte rå för det, men tycker vitt vin är gott... även om ni som är lite bättre
vinkännare än mig sitter och skrattar bakom skärmen och undrar vad det är
för jävla billigt vin jag dricker :P haha.
Det är ett spanskt; René Barbier. Jag tycker det är riktigt gott.
Info om det nedan:

Det här en ett av de få inlägg när jag kommer skriva att jag sitter och halsar vin.
Det är dels första gången jag gör det :P Och dessutom gör jag det aldrig normalt,
men just ikväll med världens jävla öronvärk, så gör jag det. Testa förövrigt vinet,
det är gott :)
Har ställt klockan på 08.00, alltså ringer den om 6 timmar. Ska vakna då och
känna efter hur örat känns; om jag eventuellt bör ringa läkare... Det
visar sig.
Godnatt.
XOXO Jennys has left the building. To be Continue...
Svenska innebandylandslaget = Skadelaget – Men va fan finns firman Junior?
Förr i tiden var det svenska innebandylandslaget på herrsidan världens bästa.
Men straffavgörandet i herrarnas senaste VM-final har väl inte undgått någon.
Det var dagen då ordningen blev rubbad; När Mika Kohonen som aldrig gör mål
på straff gjorde mål, ett mål som hjälpte Finland att slå Sverige som man i många
år slagits med om platsen som nummer 1 i världen. Det kan tyckas kul på ett sätt
att det finns fler än bara ett lag som kan vara med och slåss om titeln som världens
bästa. Men för oss svenskar var det en chock, vi hade aldrig förlorat en
VM-final – ALDRIG! Det sägs dock att någongång ska vara den första, och det var
det just i Prag den dagen för snart två år sedan.
I två år har Sverige laddat för revansch, för att ”återställa rangordningen” inom
innebandyvärlden, för att åter få lyfta den där gyllene bucklan igen. Men ju närmare
VM som Sverige kommit, ju färre dagar det är kvar att räkna ned, desto större har
oturen blivit. Först skadade sig backen Henrik Qvist, en korsbandsskada som innebär
att säsongen redan är över. Nästa person att skriva upp på skadelistan blev Daniel
Calebsson, som dock räknar med att vara i spel igen till VM. Efter detta har AIK’s Karl-
Johan Nilsson och Warbergs Mathias Larsson tvingats utgå ur den svenska trupp som
ska spela EFT. Som om inte det vore grädden på moset har ersättare till Calebsson,
Johan Andersson, tackat nej till deltagande på grund av att ska bli pappa med förväntad
nedkomst på lördag.
NEJ! H.Quist, D.Calebsson, K-J.Nilsson, J.Andersson, D.Ramsin, G.Domeij
Efter alla återbud har Kent Göransson fått kalla in ersättare. Att det blev Storvretas Jesper
Berggren, som tidigare är landslagsmeriterad, som går in och tar Larssons plats är ganska
självklart då han var reserv. Men på forwardsidan har Göransson plockat ut Faluns Rasmus
Enström och Linus Nordgren från Helsingborg. Jag efterlyste i mitt senaste inlägg om
Helsingborg- AIK-matchen att jag gärna hade velat se Sirius Bily Jr Nilsson eller Johan jr
Eriksson få dra på sig den blå-gula tröjan. Jag funderade även lite kring om Rasmus Enström
var mogen för uppdraget. Jag trodde för egen del att jag nog kanske var den enda som tyckte
det och förväntade mig att åter igen bli påhoppad som jag blev förra veckan av någon anonym
klåpare. Men förvånansvärt har innebandymagazinets krönikör Magnus Fredriksson haft lite
samma tankar som mig, även om han också nämner spelare som Peder Bodén, Isac Rosén och
Kalle Brännberg. Han vill inte att någon spelare ska kastas ut från truppen, utan att den ska
utökas och lämna plats åt nya namn i det svenska landslaget.
ERSÄTTARNA!
L.Nordgren, J.Berggren, R.Enström
I ett inlägg på innebandymagazinets facebooksida, innan det blev klart med ersättare till de
skadade, fick vi som är fans av sidan chansen att svara på vilka vi ville se som ersättare.
Namn som dök upp bland oss som svarade var;
• Billy Jr Nilsson
• Johan Jr Eriksson
• Eric Forsgren
• Robin Nilsberth
• Isac Rosén
• Linus Nordgren
• Andreas Hedlund
• Rasmus Enström
• Kalle Brännberg
• Martin Emanuelsson
• Peder Bodén
Förbundskaptenen Kent Göransson har haft mycket att stå i de
senaste dagarna och mycket att funderar över efter alla återbud
de senaste dagarna och veckorna...
Jag känner mig lite skeptiskt till Göranssons val. Jag förstår att han vill ha spelare
i truppen som han känner att han kan lita på att de står upp om det börjar storma på
Sveriges planhalva. Om det hade varit ett VM hade jag inte ens tänkt tanken på att ha
några åsikter om uttagningen. Men Euro Floorball Tour är inte VM. Göransson vet var
han har de rutinerade spelarna inför en VM-uttagning, men inte de orutinernade. Jag
tycker att Göransson borde ha tagit in lite yngre spelare i laget och testa dem lite, låta
dem få känna på hetluften i landslaget inför framtiden. Just nu lever svenska landslaget
på gamla spelare. Gamla är kanske fel ord, men sådana som är rutinerade, vilket hindrar
unga, hungriga som har kapaciteten och viljan och står och knackar på dörren till landslaget.
Helt ärligt, jag saknar firma junior; Billy och Johan. De har dykt upp från ingenstans och ja,
ursäkta er som blivit överkörda av dem, men emellanåt lekt med motståndarna. Att de ligger
etta och tvåa inom den interna poängligan i Sirius är ingen tillfällighet. Killarna är måltjuvar
helt enkelt, och det visar de även genom att placera sig högt i den totala poängligan i SSL.
Så Göransson, skäms lite för att du inte satsar på dessa måltjuvar. Tror nämligen de kunnat
jävlats med en och annan finne i EFT :)
XOXO Jenny has left the building. To be continue…
Dagens Look-a-like
häromdagen när jag slog upp en tidning med vimmelbilder från röda
mattan i Hollywood och fick syn på Kim Catrall? - nä men vafan Catrall
är ju mycket äldre. Det här är en ung tjej. Det var Tasmin Egerton,
men jag tycker hon påminner väldigt mycket om Kim Catrall för ett
par år sedan. Dock hittade jag nästan bara nya bilder på Catrall.
Så här ser de ut:


Kim Catrall Tamsin Egerton
Vad tycker ni?
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Holy Crap...
Jag har de senaste veckorna insett att det behövs
en annan lösning för möbleringen på mitt rum. Visst
det har varit rätt skönt att ha databordet ett sten-
kast från sängen så att man slipper stänga av datorn
emellan det att man flyttar det från bordet bredvid
sängen till datorbordet. Men om man nu skall möblera
måste det ju gå ganska smärtfritt, d v s inte stå
en massa grejer ivägen. Och det har det gjort.
VARNING! Människor med fobi för sexuella bilder på djur(den nedan) bör sluta scrolla på musen här. HAHA *Skämt*På tal om scrolla på musen behöver det inte vara en dataterm heller. HAHA, förlåt har lite snuskig humor ibland :P
Hittade en oanvänd t-shirt nedstoppad i en byrålåda(?) som ingen vet vems det är, när jag
städade idag. Tycker den är lite kul, så lägger upp en bild på den.
Så idag fick jag för mig att jag skulle börja plocka
på rummet. Försöka plocka av datorbordet och även
Tv-hyllan/bokhyllan för att kunna flytta det ganska
lätt, samt att jag naturligtvis måste städa av
resten av rummet. Jag började med tv-hyllan och jag
insåg ganska snabbt, eftersom alla mina kläder var
placerade på golvet i högar eller på tv-hyllan(!) att
jag var tvungen att komma på någon lösning till
förvaring av mina kläder. Jag tänkte att det kan väl
inte var så jävla farligt. Det var det inte tills
det att jag travat upp alla mina kläder på en
hög och då bara hälften av dem och fått en trave som
var ca 1 meter hög :S Det var först då jag insåg att jag
inte skulle kunna fixa en förvaring som var hållbar för
alla mina kläder.Jag funderade och funderade. Det sitter
en klädstång på vägen in till mitt rum, en sak som
inte använts på flera år. Jag hade tänkt bygga en skjutdörrs-
garderob där (vilket jag efter idag inser inte är tillräckligt
för mina kläder). Jag tänkte: "Men om jag hänger upp alla
tröjor, linnen och skjortor där då? Och kanske finbyxor... hm?
Ja med det borde ju fungera...". Sagt och gjort. Nu sitter
det över 50(!) galgar där med plagg och då har inte alla
mina t-shirts eller snickar-/träningsoverall-/mjukisbyxor ännu
fått någon plats :S Och den högen i sig är ca 1 meter :S Dessutom
har jag även plagg, jag vet 3 tröjor och ett linne som ska hängas
bland de 50-tal andra galgarna. Sedan har jag en del andra kläder
med som jag knappt använder och inte riktigt vet var jag ska placera.
Var det någon som sa garderob?
Så ser det ut efter att fått hänga upp alla kläder på galgar...
Denna klädhög, plus en del plagg till som jag vet saknas, måste
jag försöka hitta någon bra placering på med.
Jag kan säga rakt ut att jag är helt jävla chockad. Jag visste
att jag hade kläder, men såhär mycket? Hm? Och jag vet inte riktigt
hur jag ska göra med garderob framöver. Jag har funderat över att
bygga en skjutdörrsgarderob själv och det vet jag att jag skulle
klara om jag gav mig på uppgiften. Jag valde inte träslöjd för
inte bland syslöjd (Var enda tjejen bland typ... ja 12-13 andra
killar i träslöjdssalen; man fick ju stå ut med en del. Sen var man
lärarens lilla kelgris också. HAHA det sista är skämt.). Inga
lärare ser mig som en kelgris, är ju mer en tomboy och gillar
att göra både kill- och tjejgrejer :) Tror man måste vara för
jävla fjolligt girly för att kunna vara lärarens kelgris. och
för den delen vill jag inte vara det heller. Hellre att jag har
några lärare som tycker jag är lite bråkig än ett heligt ljus.
Men hur som helst, ger jag mig på ett garderobsbygge kommer
det att bli så jävla bra, eftersom jag är så jävla bäst :)
Den här sinnesstämningen kände jag imorse när jag tittade
ut och såg att det blåste och regna och var alldeles grått;
Vilja ligga i sängen hela dagen och bara tryna med film.
Det kom in en blöt katt i förmiddags och frös när jag låg och
vila efter frukosten...
Igår höll våran katt Lynx på att jaga en råtta inomhus.
Senare låg han och trynade i min datorstol...
Rasmus ser så här söt ut när man fotograderar honom.
Kortet taget i badkaret (han älskar att sova där), dock
utklippt för att få bättre synlighet på det...
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Skolor och dagis försöker bestämma över barnen ur föräldraperspektiv...
De senaste dagarna har jag läst två artiklar som
aftonbladet publicerat. Den ena handlar om 4-årige
Jack Szablewski som går på ett katolskt dagis i
New Jersey i USA. Den andra handlar om hur svenska
elever tvingast agera lokalvårdare pga att det använt
sig av svordomar.
När det gäller Jacks fall, har han sparkats ut från ett
dagis på grunderna att han har för långt hår. Anledningen
till Jacks långa hår är att han ville spara ut det för
att kunna donera håret till Childhood Leukemia Foundation,
för att hedra sin morfar samt en vän som båda gått bort
i cancer. Han ville skänka det till cancersjuka barn som
förlorat sitt eget hår i sjukdomer. Det kan tyckas som en
helt underbar uppoffring av människor runt om i världen.
Men för det katolska dagiset var inte håret en fin gest,
utan något hemskt som bröt mot dagisets regler som sade
att alla skull vara kortklippta. Jacks mamma är helt förkrossad
av att skolan kastat ut hennes son för att hon och hennes
man lärt Jack att vara omtänksam och att det är bättre att
ge än få saker. Skolans rektor däremot skyller på mamman,
att det är hennes fel att sonen kastats ut. Ska skolan
få bestämma vilken hårfrisyr ditt barn ska ha?
Jack Szablewski med sitt långa änglalika hår som han ska
skänka till peruker som ska göras till cancersjuka barn.
Klicka på bilden och du kommer till hemsidan.
När det gäller fallet med elever som fick städa toaletten,
handlar det om att en skola i blekinge gjort upp värdegrunder
för svordomar och nolltollerans mot dem. Det sattes upp listor
i skolorna om vad som räknades som grov eller lätt svordom.
En lätt svordom innebar städning av skolbänken. En grov kunde
innebära städning av toaletter eller andra lokaler på skolan.
Har skolan rätt att agera extraföräldrar på detta sättet?
När jag läste dessa två artiklar häromdagen blev jag mörkrädd.
Jag började fundera över om vi är på väg tillbaka till 1800-talet.
Jag förstår naturligtvis i det sista fallet att skolan inte vill att eleverna
ska använda sig av svordomar eller kalla varandra massa fula ord.
Men det är inte skolans uppgift att agera förälder och bestraffa barnen.
Jag minns själv när jag gick i mellanstadiet. Jag var en jävel på att svära
då. Och jag minns att på varenda utvecklings-/kvartssamtal så kom
samma mening upp: "Jenny svär ganska mycket...".
Mina föräldrar var medvetna om det, men hur ska man kunna bestraffa ett
barn som svär. Jag tror nämligen inte att bestraffning är en bra grej när
det gäller att få barn att försöka använda ett mera rent språk. Naturligtvis kan
bestraffning i form av utegångsförbud i vissa dåliga saker som barnen gör
kanske vara en bra grej. Dock har jag aldrig personligen fått utegångsförbud.
När det gäller mitt tal idag har det blivit mycket renare och jag svär inte alls lika
mycket. Min mamma har heller aldrig förbjudit mig att svära. Hon menar på att det
skulle vara en jävla dubbelmoral vilket jag kan instämma i. Vilken vuxen svär inte
liksom? Oavsett om man inte gör det inför barnet så svär man. Därför är det dubbelmoral
att förbjuda sitt barn att svära, även om jag tycker att man ska försöka påverka
barnet att inte svära... men inte med varken förbud eller bestraffning, utan kanske
med tal och försöka påverka barnet och säga till barnet att det låter väldigt illa
när man använder sig av svordomar och att andra människor kan ta illa vid sig av det.
Jag hör faktiskt 5-, 6-åringar som använder sig av KÖNSORD(!) mot varandra.
I de lägena undrar man ju varifrån barnen har hört dem...
Att använda barn som lokalvårdare pga svordomar är form av slaveri.
Bild på en skoltoalett.
När det gäller fallet med Jack blir jag förbannad. Katoliker får inte göra abort, men
att hjälpa andra människor som har det svårt är förbjudet enligt dem. Kort hår är
ju normen för killar. Man lever kvar i "stenåldern" om man förbjuder en sådan sak.
Borde inte skolan uppmuntra Jack och tycka att han gör en bra sak? Nä, istället
stänger man av lillkillen för att han vill vara hjälpsam. Jag blir så förbannad. Om jag
skulle ha en son, oavsett om jag tycker att långt hår på killar ser förjävligt ut, så skulle
jag vara stolt över min son om han gjorde en sådan sak som Jack. För det visar att
ens son i så fall är omtänksam och bryr sig om andra människor och inte egoistisk,
att man lyckats lite i sin uppfostran genom att ge sitt barn rätt värderingar (alla har ju
olika värderingar som de tycker att barn bör lära sig så det som är rätt hos en person,
kan anses som fel hos en annan).
Vad tycker ni läsare?
Artiklarna finns att läsa om ni klickar på länkarna i början av inlägget
Det blev en ganska het debatt efter artikeln om toastädningen. Aftonbladet
frågade om skolan ska ha rätt att uppfostra barn. Jag säger så här; " Skolan
är en del i uppfostringen... Men de ska aldrig få gå in och ta en förälders roll
på det sättet de gör i de båda exemplen ovan. Det går tydligen bra att bestraffa
barnen med städningen. Tänk om skolor skulle lägga lika mycket energi på
mobbing som de gör på en fjantig svordomslista? "
Så här har aftonbladets läsare svarat på frågan hittills:
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
K-J Nilsson skadad i en seg TV-match
Ikväll följde jag Helsingborg-AIK på Tv4 Sport.
Inför matchen hade jag trott att AIK skulle köra över
Helsingborg. No offense mot Helsingborg, men tabelläget
skvallrar om att skåningarna inte riktigt varit med resultatmässigt
såhär långt i en väldigt jämn serie. Efter sju spelade omgångar är
det endast 8 poäng som skiljer serieledaren från placeringen precis
utanför slutspel; den 9:onde.
Tabellen efter sju spelade omgångar i SSL.
AIK inledde matchen genom att trycka dit ettan efter endast
sju minuters spel. Några minuter senare drabbas man av en
utvisning som David Gillek nog helst vill glömma. Han åker ut för
felaktigt avstånd, en förseelse som man som herrspelar borde ha
lärt sig att man inte får göra. Lite skrattretande trycker Helsingborg
dit kvitteringen bara ett tiotal sekunder in i powerplayet. Trots att AIK
inlett målskyttet är matchen ganska seg och jag tycker Helsingborg
ser starkare ut.
Man gör 2-1 tidigt i andra. AIK kvitterar 8 minuter in i andra.
Men snabbt replikerar Santuu Manner och trycker dit sitt andra mål
för kvällen, ett mål som betyder 3-2. Helsingborg håller matchen vid liv
och jag tycker personligen det är mer nära 4-2 fram till AIKs kvittering
i 16 minuten in i tredje. Det väger fram och tillbaka, fram och tillbaka under
hela matchen. Inget lag ser någongång under matchen ut som att de ska vinna.
Det är jämt, men samtidigt en väldigt seg match som nästan går att kännetecknas
som sömnpiller. AIK tar dock över matchen de sista 5 minuter. Dock lyckas
Helsingborg hålla undan och matchen går till Sudden.¨
Strax innan tredje perioden är slut går Karl-Johan Nilsson in i en närkamp
men Juha Kiviletho som är på språng med bollen för att försöka få in ett 4-3-mål
innan slutsignalen. Han klämmer Kiviletho mot sargen och sargen går upp, varpå Nilsson
inte hinner stanna utan bränner rätt in i kanten på sargbiten. Det resulterar i ett
stort jack i knäet. Enligt Tv4 Sports kommentatorer, tror de att de handlar om
en ordentlig knäskada. Visst ett sår på knä är väl en skada. Men de verkade tro
att det rörde sig om något mer. Det såg värre ut än vad det var. Var med om'
samma grej förra söndagen när vi mötte Hagunda, då en tjej från Hagunda
brände rätt in i sargen och fick ett jack i knäet och har fått sy det. Så det som
händer nu är att K-J antagligen kommer få sy knäet. Förhoppningsvis är han
tillbaka till VM, för någon Euro Floorballtour blir det inte för AIK:aren.
Vem ersätter? Rasmus Enström från Falun som gjorde en jättematch i Faluns
vinstmatch förra måndagen mot Storvreta trots att han spelar på motsatt kant som Nilsson?
© Bild lånad från innebandymagazinet och fotograf
Roger Nielsen. K-J Nilsson hjälps av planen efter knäskadan
som var ett jack i knäet, men som såg värre ut än vad det
egentligen var.
När sudden Death inleds tar AIK kommandot direkt. Helsingborg hinner
inte ens göra ett ordentligt avslut på mål, innan AIK kommer
i full fart och dundrar bollen rakt i famnen på Helsingborgs-
målvakten, som sekunden senare i utkastet lägger bollen på
AIK-spelaren Mats Carlsson. Carlsson som bara hunnit vända sig
om för att se var bollen kommer, kan enkelt efter gratispassen,
avgöra matchen för AIKs fördel, vilket innebär att stockholmarna
tar bonuspoängen. Trots suddenvinsten kommer man bara upp på
17 pinnar och når inte Dalen på förstaplatsen med 18 poäng.
Efter sju omgångar leder Dalen serien. Svenska mästarna Storvreta
befinner sig, trots lördagens vinst mot Mullsjö, fortfarande på
11:e plats och möter i nystarten av SSL efter EFT nästjumbon Balrog.
En match som man bör vinna.
Sirius totaldemolerade Kais Mora med 12-4 hemma på hovet under
måndagskvällen med Billy Jr Nilsson och Johan Jr Eriksson i spetsen. Det
verkar bra att heta Jr i mellannamn när man spelar i Sirius :) Uppsala-
laget har nu åter igen klättrar över slutspelssträcket och befinner sig
för närvarande på sjunde plats med sämre målskillnad än 6,5 och 4:an.
I nästa match möter man AIK. En match som jag tippat att AIK ska vinna
i IK Sirius IBK facebooksgrupps tippningstävling. Så jag hoppas väl för min
egen del att AIK vinner, även om jag egentligen vill att Sirius ska vinna.
Det där lät konstigt. Jag vet. Men ja vill inte förlora, vill ju ha sex rätt i
tippningstävlingen :P haha. Nä förlåt Sirius och Sirius fans. Jag känner mig
jävligt taskig som inte tror på er mot AIK. Men kan säga att efter AIK's
senaste insatser; de vann bara med 5-2 mot Kais Mora och dagens sega
match, att jag ångrar litegrann att jag tippade AIK som vinnare i matchen
mellan AIK-Sirius. Jag hoppas ni kan förlåta mig :P
© Foto lånat från UNT och Kattis Strömgren. Billy Nilsson
dribblar bort landslagsbacken Peter Fischerström i träningsmatchen
mellan Sirius och AIK på försäsongen som Sirius vann med 5-3.
Borde inte Billy vara aktuell för landslaget snart? kan jag tycka...Ersättare till K-J, eller kan Johan junior Eriksson vara aktuell?
XOXO Jenny has left the building. To be continue