Det finns alltid en gräns.

Det finns en gräns för hur länge man orkar
kämpa... en gräns när hoppet tar slut.
Där är jag just nu...






Idol – gör dig till en slampa inom musiken!

Det i alla fall något som Expressens Maria Brander påstår.
Det var efter att Reza i fredags fick lämna idol, som expressenskribenten
i en text (Reza kommer ångra sin medverkan i idol) gjorde detta uttala-
nde. Hon menar på att artisterna blir slampiga musikaliskt där de

bjuder ut sig med sina 099-nummer, säljer sig lätt och tillfredsställer
publikens önskningar. Enligt Maria kommer dessa artister som kommer fram
genom idol att inom ett par år ångra sitt deltagande för att de fått en stämpel där
idol sätts framför deras namn. Jag kan förstå hur hon menar med att de får en stä-
mpel på sig. Men att det skulle vara slampigt att tävla i musik är något som Maria
Brander fått om bakfoten.


Jag brukar försöka att inte
bry mig om småsaker som jag inte kan göra något åt.
På så sätt slipper jag slösa onödig energi. Men jag kan bli irriterad på folk som
hetsar upp sig över småsaker, som Maria Brander gör i denna… krönika får jag väl
nästan kalla det. Jag tycker att ska hon lägga krut på något och säga att
någonting är slampigt, ska hon inrikta sig på rätt saker… t ex att tv 6 sänder ett
program där det går ut på att vara så slampig som möjligt; Paradise hotel, för att
kunna hålla sig kvar i tv. Att sex säljer är något som de flesta redan vet.

Men hur kommer det sig att man börjar hacka på musiktävlingar och påstår att de
som deltar är slampiga musikaliskt, istället för att faktisk se till vad som verkligen är
slampigt, som program där sex är en stor del; Paradise hotel och även Big Brother?
De deltagande blir märkta för livet, och det på ett dåligt sätt med tanke på vad serierna går
ut på. Vem vill leva med en stämpeln som t ex Jacqueline "slampan" Ferm efter att
man inte längre deltar i en såpa. Jag trodde man ville bli ihågkommen för bra
saker, som de flesta idoldeltagarna blir. Det är väl enligt min mening bättre att bli
ihågkommen som en bra artist än en slampa.
Jag vet att det finns dem som tycker att Paradise hotel och Big Brother (när det
sändes en gång i tiden) är jättebra program och det får stå för dem. Alla har ju
sina åsikter. Jag kan dock tycka att det är konstigt att man börjar säga att idoldel-
tagarna är slampiga musikaliskt, när t ex Jacqueline Ferm blir känd för att hon är dotter till
en stor brottsling; Lars Ferm (tidigare Svartenbrandt) och hade sex första kvällen i
nya Paradise hotel (har läst det i nöjestidningar.)


Förresten Maria Brander, vem är Sveriges senaste musikexport som blivit
stor i utlandet och toppat listor i England och USA?

- Agnes Carlsson som vann idol 2005 som 17-åring. Smaka på den!
Vilken slampa hon är musikaliskt, Maria!






Uppretning av motståndare - blev till en välförtjänt vinst

Igår hade laget bortamatch mot Tobo/Örbyhus FF U. Jag läste några lagkamraters
bloggar där de beskrev Örbyhus som platsen mitt i ingenstans. Jag åkte förbi infarten
till platsen för en vecka sedan, då jag var upp till Valbo för att klippa håret. Yeah yeah
jag fattar vad alla tänker när man sätter sig i en bil och åker 10 mil för att klippa sig.
Men trots resan, så blir klippningen billigare där, än att klippa sig i Uppsala eftersom
familjens stammisfrissa håller till i Valbo sedan en tid tillbaka.

Hur som helst hade jag svårt att riktigt förstå riktigt hur tjejerna menade med det som de skrev,
även om alla naturligtvis har sin egna uppfattning av saker och ting. Men efter
igår så måste jag erkänna att det faktiskt känns som mitt i ingenstans. Det känns som
ett samhälle man placerat så långt som möjligt från andra civilisationer (även om det faktiskt
endast är någon mil till Österbybruk) och ytterliggare någon till från Tierp. Det känns nästan
som att den lilla byn där jag bor är mer civilisation än Örbyhus.

Vi vann i alla fall matchen och alla tjejer gjorde en otroligt bra insats.
Vi hade "gamla" laget igår till stor del, förutom två av tjejerna. Det var i alla fall
otroligt skönt att vi vann. När det gäller min insats, så är jag nöjd med andra
och tredje perioden. I första kände jag mig trött och slö... hade dessutom värk i
muskelfästena vid knäet på framsidan av låret. Var ganska jobbigt. Men tror det
beror på matchoträning, det blev ju bra efter en period. Av någon anledning har
jag en förmåga att göra mig själv till ett hatobjekt för motståndarlag. Jag fick veta
att laget vi möttes äldsta spelare var född -64, alltså tjugofyra år äldre än våran
äldsta spelare. Ja och av någon anledning fick jag den här spelaren, 44 år gammal,
i mina byten. Och jag tror hon hade sluppit att möta mig. Jag råkade fastna runt halsen
på henne med ena armen. Lätt hänt då jag är 174 lång och hon nög inte var längre än 155.
Sedan är jag tuff i närkamperna och gick på henne då hon tog emot en boll, och ja, jag vet
att jag har mycket kraft om jag kommer med fart, vilket resulterade i en ordentlig smäll
varpå hon föll lätt och inte blev glad på mig. Kände sen klubba som slog efter mig.
Senare skrek hon något åt mig som jag inte uppfattade när jag sprang i väg från henne.

Jag kan väl ibland vara lite förvånad över att jag inte fick någon utvisning igår.
Ena domaren blåste för minsta sak som vi gjorde, medan Tobo hade fritt spelbeteende
under i stort sett hela matchen. Känns hur som helst otroligt skönt att vi vann igår
även om vi hade domarna lite emot oss.

Imorgon är det kemiprov, önska mig lycka till.





Hade tur och vann en mascara :)

Jag har aldrig tur i tävlingar, så när jag för cirka två veckor sedan
deltog i en tävling på Vecko Revyns hemsida, så tänkte jag att
"det är kanske inte så troligt att jag vinner... men kanske".
Och ja, jag blev en av vinnarna.




Vinsten var den nya "supermascaran"
från Maybelline; Pulse perfection. Den har en vibrerande
borste som skickar pulser, för att separera fransarna och
motverka klumpar då man applicerar den på fransarna.



Jag vet inte hur bra den är. Men det är alltid kul med nya grejer.
Just nu sminkar jag mig inte så jätteofta heller på grund av trötthet
och att jag inte hinner på mornarna utan istället väljer att sova lika länge.
"Vacker utan spackel?". I alla fall så är jag inte den personen
som behöver gömma mig bakom en massa smink, och ett
tjockt lager foundation för att känna mig trygg. Sen att
jag ibland gör det ändå, handlar om att jag ibland är så
jävla trött och alldeles svart under ögonen. Då är foundation
och mascara en av de absolut bästa sakerna att använda,
om man inte har tid att sova med :P






18 and life - walking the streets a soldier and fighting the world alone

Jag upptäckte ikväll en låt som jag aldrig tidigare hört tror jag.
Gruppen som sjunger den heter Skid Row och låten heter 18 and life.
Jag hörde den dock med Idoldeltagaren Erik Grönwall. Texten berörde
mig och jag måste bara låtar er alla andra ta del av den. Tror vissa redan
har hört den tidigare. Det är en hårdrocksballad från 1989.

18 and life

Ricky was a young boy, he had a heart of stone.
Lived 9 to 5 and he worked his fingers to the bone.
Just barely out of school, came from the edge of town.
Fought like a switchblade so no one could take him down, no!
He had no money, no, no good at home.
He walked the streets a soldier and he fought the world alone
And now it's

18 and life you got it
18 and life you know
Your crime is time and it's
18 and life to go
(repeat)

Tequila in his heartbeat, his veins burned gasoline.
It kept his motor running but it never kept him clean.
They say he loved adventure, "Ricky's the wild one."
He married trouble and had a courtship with a gun.
Bang bang shoot 'em up, the party never ends.
You can't think of dying when the bottle's your best friend
And now it's

18 and life you got it
18 and life you know
Your crime is time and it's
18 and life to go
(repeat)


"Accidents will happen", they all heard Ricky say
He fired his six-shot to the wind and that child blew a child away

18 and life you got it
18 and life you know
Your crime is time and it's
18 and life to go
(repeat)






Dålig uppdatering - Anledning; Plugg, frustration, ilska och besvikelse

Jag känner att jag inte har uppdaterat bloggen nu på ett
par dagar. Det har känts som att jag inte haft tid. Men egentligen
handlar det nog mycket om att jag inte har orkat och att
jag för tillfället känner att det inte riktigt finns något att skriva
om, även om det kanske egentligen gör det. Men jag får skylla
allt på att orken tryter.

Och just nu skulle nog inte vara ett speciellt bra tillfälle att uppdatera
den heller då jag har flera tankar inom mig, vetskap om saker
och ting och olika tankar om dessa som gör mig så jävla
förbannad och besviken; t ex en massa strul med laget.
Skrev av mig i söndags men ansåg att det var en text jag bara
behöva skriva för att få ur mig en massa besvikelse och
ilska över saker och ting. Och dessutom ligger jag lite illa
till i en kurs jag läser, där jag till största delen har mig själv
och skylla för att jag varit så jävla slö och inte pluggat. Så
den grejen kan jag endast lägga på mig själv. men man
känner ju ändå sig lite besviken över sig själv för hur man
har hanterat den så kallade självdiciplinen som studerande på
komvux kräver. Fy skäms på mig. Men det gäller att ligga i nu
inför kursprovet.

Ska försöka uppdatera här någon dag i veckan, men den dagen
blir inte idag. Ska upp om fyra timmar, trevligt och jag sover inte
ÄN. Men jag överlever skulle jag tro. Imorgon är det kortdag,
börjar 8.30 och går till 12.10.. Men jag kommer få ännu kortare
dag då jag måste skippa den andra lektionen på dagen som håller på
till klockan 12.10, eftersom jag ska med min lilla kissemiss till
stora, stygga veterinären och plocka bort lite stygn.
Dagen kommer börja med ett
prov i matematik C, hm vet inte hur det ska gå, på lektionerna
har det ju känts bra. Men när man får repetitionsuppgifter inför
provet inser jag att det inte finns någon uppgift i boken som ens
är i närheten av den svårighetsgrad som det är på stencilen. Men
det är nog bara för att vi ska bli bättre än vad vi behöver till
provet. Anledningen till att jag är vaken så sent är för att jag hade
träning till klockan 22.15, och sedan har jag gjort lite saker (bl.a
en smoothie med banan, jordgubbar och vaniljyoghurt, som jag
nästan gör efter varje träning nu för att få i mig vitaminer och
även lite energi efter att ha gjort av med massa). Dessutom har
jag tittat på matematiken.

Nu ska jag fortsätta läsa sista Harry Potter-
boken. Känns lite töntigt att säga att jag läser den. Men en person sa till
mig att det var väl inget töntigt med det, det var säkert flera
vuxna människor som faktiskt läste den boken... kanske för sina
barn eller bara för sig självt. Böckerna är ju bra och handlingen
är ju också bra. Det är verkligen en fantasybok, men det är ju
en sjujädrans bra historia alltså. Snacka om att J.K Rowling har
gjort en serie klassiker :) Har passerat 600:e sidan nu, har läst
nästan 400 sidor på två dagar. Bara 100 sidor kvar nu.

Jag vet att det säkert finns de som sätter en töntstämpel på mig
nu för att jag skrev att jag läser Harry Potter. Om ni tycker det är
kul att göra det, så är det upp till er. Slöseri med tid dock,
eftersom jag inte skäms :P





Man äger sina tankar och känslor.

En person har flera gånger sagt till mig att jag har rätt att
tycka, känna och tänka det jag gör, utan att någon ska komma
och säga att jag måste tänka på ett annat sätt. Personen
har sagt att jag äger mina tankar och känslor. Jag älskar
dig, du vet vem du är, eftersom du läser bloggen och
jag sagt det flera gånger till dig.

Det är konstigt att personer utanför ens familj,
personer som man tycker otroligt mycket om ska behöva
säga det till mig, eftersom jag aldrig hört det hemifrån, att jag
har rätt att tycka det jag vill, känna det jag vill och tänka det
jag vill. Jag trodde nämligen att föräldrar skulle uppmuntra sina barn
till att stå för vad man tycker och tänker, det lärde alltid min mamma mig.
MEN hon måste ha menat att det var så länge jag tyckte som henne.
För idag fick jag höra att jag inte har rätt att känna det jag gjorde när
det gällde en sak, att jag inte hade rätt att tycka och tänka saker om den
grejen. Jag säger bara en sak och det tänker jag stå för. Oavsett om min
mamma skulle ge mig skit för att säga det.
MAN ÄGER SINA TANKAR OCH KÄNSLOR!





Jaha blir jag en copycat nu?

Jag upptäckte just via en nära vän att det kommer att ges ut
en bok som handlar om innebandy "Innebandypiraterna".
jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Missta mig inte för
all bra publicitet som innebandyn kan få gör bara sporten gott.
Men samtidigt känner jag:
"Jag ville vara först med en bok som handlar om innebandyn!"

Så jag känner mig lite kluven just för stunden och funderar på
om jag att betraktas som en copycat om jag väljer att skriva
min bok "I en ängels fotspår".
Men facit i hand - Nej, för jag tror att min bok innehåller andra
djupare saker än "innebandypiraterna". Visst det finns säkert
ordentliga nederlag i den boken med. Men jag tror det mer
handlar om förluster och dylikt, något som i vissa stunder kan
svida så förjävligt.

Så får väl se vad Sölve Dahlgren skriver i sin bok. Jag tror jag
kommer vara unik om man jämför det jag tänker skriva om
med det som han nu har skrivit om. Det är bara vänta och se :)





I en ängels fotspår

Jag ställde en fråga till er kära läsare häromdagen. Det har varit
flera läsare inne och läst på bloggen, dock inte ens en liten kommentar
till inlägget med den frågan jag ställde till er läsare.
Tycker det är rätt dåligt, men men, ni hade haft en chans att påverka
mitt framtida projekt.

Jag tänkte presentera projektet här och nu.


I en ängels fotspår



Vad det är?
-
Det ska bli en bok, tro det eller ej. Jag har länge velat skriva en bok,
men varenda gång jag tänkt tanken har det inte blivit av. Jag har en utbildning
på en journalistiklinje på gymnasiet och vet att jag kan skriva om jag vill och
dessutom är bra på det med.

Handlingen?
-
Ibland har jag tänkt skriva en bok utifrån mig. Jag tror det finns delar av mig
som kommer att återspeglas, t ex mina tankar och mina känslor och kanske
även lite av jag som person. Det som definitivt kommer var hämtat ur mitt liv
är innebandyn.

Boken kommer nämligen handla Julia, en tjej som älskar innebandy. Hon och
tvillingsystern Molly spelar innebandy och är
bland de bättre i sin åldersgrupp i Sverige. Laget de spelar i ligger i toppen av
division ett och räknas som ett av de bättre lagen i Sverige i division 1.
Dessa två tvillingar spås en ljus framtid och vägen till toppen ligger utan hinder
för dem både, om det inte är för den tragedi som drabbar den ena av Julia, familjen och
och laget, när bussfärden på väg hem efter en match mot ett topplag slutar i tragedi.
Flera ur laget omkommer, och Julia förlorar sin syster. Man får följa Julia i livet; genom
sorgen, genom kärleken till spelet, i arvet efter sin briljanta, smarta, vackra,
fem minuter yngre tvillingsyster... Vad händer när en del av en människa dör?


För en gångs skull känns det som att det här är en bok som faktiskt kan bli av.
Jag hoppas i alla fall det.






Rabih - bortskämd?

För mig är idol kallt. Varför vet jag inte. Det fanns nämligen en tid då jag
absolut inte kunde missa programmet. Det var en katastrof att göra det.
En gång funderade jag själv på att söka till programmet, och ja, jag har
stått i kön två gånger (en gång som stöd åt min kompis som sökte).
Det var jobbigt att behöva stå i kö i, ja var de 6 timmar så ljuger jag inte.
Kön var i alla fall enorm. Och som ni vet, nej jag har ingen känd
artist som kompis, så nej min kompis kom inte med. Men hon sjunger bra,
men nervositeten blev en pärs och enligt sig själv så hackade hon sig igenom
låten hon sjöng. Den andra gången var det samma kompis igen som skulle
söka, denna gången med mer kött på benen. Jag hade också tänkt
sjunga, men vi blev bokstavligen hänvisade till att återkomma dagen
efter då de inte skulle kunna ta in fler. Då var det kanske 150 personer
före oss och klockan var endast 11 när de bröt kön. Jävla gamla
idoljury säger jag.

Hur som helst blir det ändå att man kikar in lite på klippen de fredagarna man
inte har sett programmet. man håller sig lite uppdaterad även om man inte
följer programmet slaviskt. Upptäckte ett klipp där Elin Kling berättar om
hur den nu utröstade Rabih "måste" ha dyra kläder. Får han vet att en jacka,
som den han t ex bar som kostade 18 000, kostar massa pengar... då sätter han
på sig den frivilligt oavsett hur den ser ut. Bratz eller vad är han?






Kommer detta bli mode?

Jag brukar sällan skriva om mode och hade väl
inte riktigt tänkt göra det idag heller. Men jag blev
lite sugen på att fundera över en sak då jag nyss
lyssnade på Rihannas nya låt "Russian Roulette" på
Spotify och såg att bilden på singeln är den bilden som
aftonbladet publicerade den tjugonde oktober.
Min fråga är, kommer Rihannas klädsel bli mode?
Kommer människor världen över följa efter henne
och klä sig som hon är klädd på singeln?

Personligen tycker jag det är lite coolt även om
jag aldrig skulle klä mig sådär själv.






Vad är värst? Behöver er läsares åsikter

Jag vet att jag kanske  inte har jättemånga läsare, men
det finns ändå några besökare varje dag. Jag har en fråga
till er och nedan finns fyra olika påståenden.

Om du hade en tvilling-syster/-bror och den dog.
Vad skulle vara det värsta?

*
Att se den dö ifrån dig mitt framför ögonen på dig medan
du försöker övertyga henne/honom om att det ska gå bra och
håller denne i handen, fast att han/hon är döende?

* Att personen dör direkt i en trafikolycka?

* Att den dör på operation?

* Att den ligger i koma och till slut konstateras vara hjärndöd och
du/familjen tvingas stänga av respiratorn?




Jag vet inte riktigt om jag vill gå in på varför jag ställer denna fråga
och vill höra människors svar. Jag planerar nämligen ett litet projekt, varpå
det påstående med mest antal röster, med största sannolikhet kommer att ingå.
Känns lite hemligt eftersom jag ännu inte vet vad det ska bli av det.
Ser hjärna att du skriver en kommentar och skriver vad du tycker är det
värsta.






RSS 2.0