Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Jaha, idag är första jobbdagen på evigheter. Det är i alla fall så det känns. Jag har nog inte, om jag
minns fel, jobbat sedan den 31 augusti på grund av jag inte har mått bra. Halsvärk, matthet, snorig...
Jag är inte hundra procent bra än. Men jag måste komma tillbaka till jobbet. Fungerar inte att vara
hemma.

 

För en vecka sedan klarade jag teoriprovet för B-körkortet och igår hade jag uppkörning. Jag miss-
lyckades med egentligen två skitgrejer, både självförvållat och icke självförvållat. Jag körde upp inne
i Gävle och där är det väldigt mycket trettiosträckor. Jag passerade totalt 7 sådana sträckor igår,
varav jag lyckades köra för fort på 4 (!) av dem. Ja det känns ganska surt. För på två av ställena
var det i stort sett helt omöjligt att veta att det var 30, medan jag missade två skyltar. Det första
grejen hände egentligen direkt när jag svängde ut från trafikverket, Det satt ingen skylt där(?), utan
500 meter bort efter en krök, där sitter det en 30-skylt uppsatt som bara påminner om hastigheten.
Hur kan man då veta att det är 30 från början? På det andra stället där jag missade 30, där var det
max rekommenderade hastighetsskyltar, som satt lite dumt då de satt ganska högt upp bland träd,
så det skymde litegrann även om jag sett dem om jag varit mer uppmärksam. Så den andra gången

och även den tredje stället som jag också missade på grund av dålig uppmärksamhet, så är det helt
mitt eget fel. Men på det sista stället på väg tillbaka, hade det troligen skett en olycka eller om
någon försökt varit rolig. Så trettioskylten som ska vara vänd mot dig, var vänd ut mot vägbanan,
d v s till vänster så den var ganska omöjlig att upptäcka när man samtidigt ska hålla koll på trafik
som kommer från vänster, då två gator sammanvävs där. Så två av tillfällena var det helt och hållet
mitt eget fel... men i de andra två tycker jag att det bara inte är mitt eget fel.

 

Det andra felet jag gjorde var att jag inte tittade tillräckligt åt höger på en cykelövergång. Problemet
där var; inga linjer i gatan som indikerade varken cykelnövergång eller övergångsställe. Det fanns
inte heller några skyltar. Svårt då att överhuvudtaget veta att det är en ställe där gångar och fotgängare
får/ska passera. Jag kollade till höger, men vred tyvärr för lite på huvudet för att han som jag körde
med skulle uppfatta det.

 

Jag var skitförbannad igår... tyckte inte det kändes fullt rättvist att jag blev kuggad när det inte ens
finns uppmärkt att det är 30-sträcka på ett ställe, skylten är helt felvriden på ett annat och det heller
inte finns någon som berättade att det var en överfart för gångare och cyklister. Jag kände igår: "Jag
ska fan köra upp så fort som möjligt igen... Jag ska fan visar er och jag ska fan ha det där körkortet

nu!" Verkade som att jag inte skulle få tid förrän den 8 oktober... "great" tänkte jag... "ska jag behöva
vänta så jävla länge?" Jag bokade den 8 oktober. Men så igår eftermiddag var jag in och kikade på
trafikverkets bokningssida för körprov. Då hade det kommit in lediga tider på fredag och måndag. Så på
måndag den 24 september så kommer jag förhoppningvis att klara mitt körkort. Håller tummarna. Som
jag sa till en kompis igår: "Jag orkar fan inte ha barnvakt längre när jag kör bil..."

 

Får hoppas det går vägen. Nu taggar jag för jobb, två kvällsskift och två dagskift under resten av denna
vecka. Hoppas saker och ting går bra. På söndag ska jag till Fannys uppfödare på kennelträff.