Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Vilken dag igår alltså... Och vilken härlig känsla det var att vakna imorse.

Var på gymmet och sprang ny rekordtid på kilometern. Så skönt. Löpningen på gymmet bara flöt igår.
Som att jag sprungit jättemycket på sista tiden och fått superkondition. Blev totalt 15 minuter på
löpbandet. Då hade jag sprungit ca 1,7km :)

Efter det begav jag mig till blodcentralen för att lämna blod. Blev felstucken för... hm andra eller tredje
gången sedan jag började lämna blod. Igår fick jag vet att det var min tionde tappning sedan jag
sommaren 2008 blev godkänd som blodgivare. För mig har det varit naturligt att bli blodgivare,
att kunna hjälpa andra människor som behöver det. Jag vet att en dag kanske det är jag som ligger
där och behöver en blodtranfusion. Hade i alla fall ganska ont i armen efteråt. Så om den som stack
kom åt en nerv eller vad det var, det vet jag inte.


Efter blodgivningen var Ulla och jag och käkade på Dragon Palace. Åt massa sushi bland annat. Och så
testade jag på en soppa som heter Tom Kha Gai, som visade sig vara riktigt god. Var kyckling i och det
smakade kokos men var ordentligt starkt med. Men riktigt riktigt gott. Funderar på att försöka laga den
hemma någon dag. Jag är så där galen att jag vill testa på att laga sådana här saker. Lagade ju
Thai kyckling Red curry för ungefär 1-1 ½ månad sedan som blev grymt. Så jag kanske har lite skills
för det här med matlagning i alla fall :)

Efter kinamaten så var jag på dejt med "stoffe" och jag kan bara säga en sak efter dejten: "Var har
Stoffe varit hela mitt liv liksom?" Han är bara förjävla grymt bra :) Fin är han också. Så vi får väl
se vad som händer här framöver. Allt har bara gått så fort. För en vecka sedan hade han precis
skrivit första mailet till mig på Happypancake. I fredags pratade vi på telefon för första gången. Sedan
har vi pratat minst 2 timmar varje dag... ibland till och med fyra. Det har liksom bara klickat. Tror
både han och jag kände ganska snabbt att vi ville träffas. Jag tror vi bestämde att vi skulle det i
söndags. Och igår sågs vi första gången. Han ångrar nog inte att han åkte tillbaka till Uppsala efter
att ha varit uppåt i landet på jobb på dagen och åkt ner till stockholm för att lämna av en kollega.
Nä det kändes i alla fall så grymt bra. Och inatt har jag haft svårt att sova... sovit oroligt, på grund
av att jag har ett lyckorus i kroppen. Jag sa till honom innan vi träffades, då jag fick veta att han va
"kortare" än den ideallängd jag vill ha på killar, att han nog var lite liten för mig :P Men kändes inte
så igår :) Det kändes bra... och hans kommentar igår fick mig att tappa hakan och andan: "Ja men
du och jag är ganska lika längd... perfekt när man ska hångla..." Hm... Ja vad ska man säga.
Det känns positivt. Hoppas denna känsla håller i sig. Jag var lite inför igår att jag va lite osäker på
hur han såg ut, då jag bara sett "dåliga" bilder på honom. Så kändes lite som en "Blinddate"...
Och när killen kliver ur bilen, så var han bara perfekt :) Jaja, den som lever får se vad som händer :)
Vill nypa mig lite i armen just nu... för det känns overkligt att jag har hittat en kille som "stoffe" :)

Har varit vaken sedan 03.30 nu. Vill sova, men är så uppfylld av glädje och lyckokänslor, så det är
faktiskt lite svårt :) hehe. Måste nog försöka sova lite... ska jobba kvällspass så kan vara bra. Och
eftersom jag har dagspass på fredag så vet jag att kommande natten kommer innebära minemalt
med sömn med. Så behöver några timmar till :)


XOXO Jenny has left the building. To be continue...