Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Jag har flyt i livet just nu. Det är bara så. Jag kan bara konstatera det med ett stort
leende på läpparna. Allt känns så jävla härligt just nu :) Jag har en person som
"jagar" mig, som är frustrerad över att han inte kommer igenom mitt skyddande skal.
Han vet inte hur han ska agera för att vinna mitt fulla förtroende. Ska jag vara ärlig
så älskar jag att han känner så. För det är precis så jag vill ha det och att killar
ska känna när det gäller mig. För jag har insett att jag inte litar på människor mer
än mig själv och min bästa kompis. Det var som vi sa; "Vi litar inte på någon annan
än oss själva och varandra..."

På senare tid har jag insett vikten av vissa saker. I fredags kväll/natt hade jag och
Ulla så grymt jävla kul. Vi var på Flustret för allra första gången. Sedan mitt i natten
gick vi till Bullit och satte oss och njöt av natten bara och fick sällskap av två ynglingar.
Visade sig att dessa killlar var yngre än oss; 1 år. Så Ulla och jag skämtade om att
vi var pedofiler (visserligen va vi inte intresserade av dem). Men man måste ju få
ha kul liksom :) Vid ca 02.50 gick vi hem till henne i Flogsta. Underbart skönt att gå
hem från stan när man varit ute på krogen. Man känner verkligen då hur nyttigt det
är med frisk luft. Väl hemma, ca 03.30, så lade vi oss direkt och somnade som stockar
båda två. Ingen av oss var fulla. Klockan 9.45 på lördag morgon ringde min klockan...
Skulle åka med bussen från uppsala 11.18 mot Östhammar. Skulle jobba 12.30-22.00
på lördagen. Piece of cake tyckte jag på fredagen. Men i lördags morse var jag faktiskt
bakis. Fyfan. Jag har aldrig varit bakis förrut, så var en ny erfarenhet. Ingen rolig
erfarenhet egentligen. Men roligt ändå att man fått testa på det. haha. En person sa
till mig i lördags förmiddags när jag ringde honom då jag satt på bussen: "Du låter inte
så pigg idag faktiskt... hur mår du egentligen?"

Just nu är jag ganska positiv till livet... Jag var ut på promenad ikväll med Fanny och
insåg då hur lycklig jag egentligen är. Det var helt underbart väder. Tio plusgrader,
strålande sol och vindstilla. Var tvungen att ställa mig på banvallen där vi gick och
titta ut över "mitt" kungarike. Och jag insåg; jag har ett jobb, en hund och just nu
känns livet sådär alldeles underbart. Jag kan inte önska mig så mycket mer just nu,
och det är en väldigt skön känsla att ha; att man är tillfreds med det mesta i
livet. Det känns som att detta kan vara starten på någon bra :)

Imorn ska jag troligen på dejt... vi får se vad som händer och sker. Han vill att jag ska
lita på honom... det är lite svårt ibland när han säger att han ska ringa (och det är två
timmar sedan han skulle ha ringt och inte har gjort det helt plötsligt) och han säger
att jag kan lita på honom när han säger att han kommer att ringa... hm... vi får väl se
vad som händer. Min glädje grusas lite av sådant här beteende från en människa.

Nu ska jag sova tror jag. Är extremt trött.


XOXO Jenny has left the building. To be continue...