Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Jag är så stolt över mig själv som människa idag. För jag har insett att det finns
saker jag inte kan förändra och att det inte finns någon mening att lägga energi
på de sakerna längre... är det saker som är jobbiga, ja då låter jag tiden ha sin
gång och det får bli vad det vill... Med denna metod har jag kunnat gå igenom
en höst som inleddes med ett fruktansvärt slag i ansiktet, en spottloska i
ansiktet... kalla det var ni vill... Du vet vad du gjorde (om du fortfarnde
läser bloggen... tids nog får du leva med misstaget... jag säger inte att
det kommer vara försent, men du kommer få känna smärtan av felvalet
till en början i alla fall...) Men jag är här idag. Jag lever, jag står på benen
och är faktiskt starkare än någonsin... tack vare dig... jag har mycket att
tacka dig för, det ska du ändå veta... och det har inte att göra med det du
gjorde i höstas, utan det du gjort under de 3 år vi var "tillsammans"...
Det har betytt mycket för mig... Du har betytt och betyder mycket för mig,
även om du jag inte träffat dig på väldigt väldigt länge...
Jag hoppas du kommer tillbaka till mitt liv faktiskt :)