Sjung om studentens lyckliga da'r, låtom oss fröjdas i ungdomens vår... 1 år äldre och snart gråa hår...

Igår var jag i Uppsala och hade min kompis lånade systemkamera med mig.
Det skulle fotograferas studenter. Jag minns själv när jag åkte flak. Det är två
år sedan nu. Men det är väl en av de bästa dagarna i mitt liv och bland det roligaste
jag har gjort. Men att det kunde vara kul att även stå bredvid och se studenternas
glädje hade jag inte väntat mig. Min kompis sa till mig; "FAN NÄSTA ÅR SKITER VI
I ATT FOTOGRAFERA. DÅ SKA VI KRASCHA ETT FLAK... :)" Haha och visst kan jag
känna lite så, för även om det var otroligt kul att se alla studenter och dela deras
glädje (på denna dagen är alla vänner... det är något som enar), så saknar man
att stå där på flaket. Det är sådan gemenskap. När jag för två år sedan åkte på
kungsgatan genom Uppsala för två år sedan, så mötte vi flera andra studentflak.
Då sträckte man ut händerna så man hälsade på varandra och tog i hand, fast att
man kanske inte kände en enda person på det andra flaket. Man saknar den där dagen
faktiskt och önskar man fick uppleva den igen :)

Två år sedan studenten och om exakt 50 minuter är mitt liv som 20-åring slut. Då har
ännu ett år av mitt liv passerat. Ibland undrar jag hur allting kan gå så fort... Klockan visar
exakt 23.10 och det är fortfarande ljust ute, älskade ljuva varma sommarkväll. Jag älskar
sommaren, det är något jag lärt mig uppskatta och älska. Men så är jag ett sommarbarn
också, så vore väl konstigt. Jag älskar att springa barfota på gräsmattan, känna gräset
killa mellan tårna och inse att jag på kvällen har gröna fotsulor... doften av nyklippt gräs,
nyslaget hö... ja så är jag en bondunge också (uppväxt på landet) med skogen om knuten,
ödslig landsbyggd tre mil från Uppsala. Jag säger inte att man inte kan vara jordnära när man
kommer ifrån storstaden... men jag tror chansen att man är jordnära är större om man är
uppväxt på en landsbyggd. Tänker lite på Brolles låt Världens hörn när jag tänker på min
uppväxt;
        
          "Jag är född i en liten by i ett av världens hörn. Vid en landsväg där allt tar slut
           och där älven har sitt krön. Jag är född i en liten by och där är jag farsan son.
           Det var längesen jag bodde där men det är var jag kommer ifrån. Jag är född
           i en liten by bland travarna av ved. Där skogen vuxit sig seg och stark och
           människorna med. Jag har rest till en galen stad med en himmel utav bly. Här är
           jag hemma, ändå inte alls. Jag är född i en liten by. Om jag så reser till en annan
           värld där dom gör mig till en kung. Hör jag ljudet av en älv och en skog i mitt
           hjärtas rum. Jag är född I en liten by I ett av världens hörn. Vid en landsväg
           där allt tar slut och där älven har sitt krön. Jag är född i en liten by och där är
           jag morsan son det var längesedan jag bodde där, men det är var jag kommer
           ifrån..."

Men jag må vara en bondlurk eller vad det kanske finns stadsbor som kallar mig för. Men
jag är ändå en stolt snart 21-årig sådan i så fall. Kalla mig bondlurk, bondunge, bonde eller
vad ni vill. För mig spelar det ingen roll. Jag vet var jag kommer ifrån. Jag uppskattar min by här
mitt i ingenstans.


Tänkte bjuda på lite bilder från studenten 2011 som var igår den 1 juni;














För er som har mig som vän på min facebook, så finns där ännu flera bilder från studenten :)

Nu är det dags att sova... Jobb imorgon 07.30-15.30.




Stort grattis till mig själv som blir 21 år imorgon! :)


XOXO Jenny has left the building. To be continue...





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0