Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Glad midsommar på er alla läsare!

Jag önskar jag kunde säga att mitt midsommarfirande var grymt. Men då ljuger jag.
För min midsommarafton var ganska tråkigt. Min kompis jobbade, brorsan jobbade,
personen jag tycker om gjorde annat och min morbror som skulle kommit hit med sin
nya flickvän uteblev på grund av sjukdomsskäl. Blev bara jag, mamma, pappa, Fanny
(hunden), och våra fyra katter. En perfekt midsommarafton kan tyckas, att fira med
familjen. Men ni som läser min blogg vet att jag inte kommer så bra överrens med dem.
Känns dessutom tråkigt att sitta hemma med sina föräldrar ensam när man är 21 år. Man
börjar ju nästan fundera på om man har något liv emellanåt alltså. Jag vet att jag har det,
samt att jag är den som hellre sitter hemma hos en kompis och umgås och har kul på en
midsommarafton, än ute och flänger någonstans i samhället för att sitta och dricka på någon
klippa eller så (inget illa mot er som gör det, för alla tycker olika). Men man känner att man
gärna hade umgåtts med lite folk i alla fall. Vi var ute i grisslehamn, satt på klipporna där på
dagen och käkade mat (fisk och kyckling tillsammans med potatissallad). Det kunde ju ha
varit värre liksom. Och även om jag tycker att det var lite tråkigt att sitta själv med mina
föräldrar igår kväll, känner jag mig någonstans väldigt lyckligt lottad ändå. Det finns dem
som inte har en enda att umgås.

Alla har inte någon. Ett exempel igår gjorde mig väldigt berörd. Det var ett skräckexempel
på hur jag inte tror en enda människa vill fira sin midsommar. Jag tror ingen annan önskar
att någon annan människa heller ska behöva fira sin midsommar på det sättet. På en uteservering
i Grisslehamn som serverar mat och alkohol och dessutom har en glassbar, stannade vi på
hemvägen för att ta en glass efter att ha suttit på klipporna och efter det varit ute och kollat
lite på Singö (där det förövrig pågick ett midsommarbröllop; önskar jag haft kamera då.).
Jag hade nog inte lagt märke till killen, om det inte varit för att han vinglade in på toaletten
och höll på att ramla omkull. Första tanken var att det var någon stackare som suttit tillsammans
med sina vänner och det blivit för mycket av det goda. När han gick tillbaka till sitt bord, insåg
jag sanningen... killen satt helt själv vid ett bord, helt dyngrak... ensam. Ensam på midsommar-
afton. Pappa hade skitkul åt honom; "oj där gick det sakta uppåt, sen går det hur fort som helst utför..."
Killen gick upp för en ramp. Visst det är kul att se fulla människor, men jag hade svårt att roas
åt denna människa. Jag vet ju inte om det finns vänner och så i vanliga fall i hans liv. Men sättet;
att sätta sig ensam på en uteservering, själv vid ett bor och ja supa sig dyngrak, skvallrar om
ett missöde... en stor ensamhet. Jag önskar i de stunderna att jag skulle ha lite mod och kurage i
mig att gå fram till killen och prata lite (inte någon form av raggning menar jag inte då). Prata
lite, fråga hur det är osv... många ensamma människor uppskattar det. Det räcker med att bara säga
ett par ord så kan man få en sådan människa lite gladare. En av de värsta sakerna när man ser
detta missöde och denna ensamhet, det är att man vet att killen bara är en i mängden av svenskar
och andra människor världen över, som sitter ensam på storhelgerna utan en enda anna människa
som umgås med dem.

Samtidigt som detta missöde visade sig vet jag att det pågick ett bröllop på Singö någon mil därifrån.
Det är verkligen kontraster. Blev inte mycket drickande igår, dels för att jag inte var sugen på det,
men också för att jag körde hela tiden igår. Blev en San Fransico (drink) på kvällen och en alkoläsk
som heter Orginal (köps på Eckerölinjen). Men klockan 23 lade jag mig i sängen. Fanns inget kul på
tv eller någonting. Så kände att det inte fanns någon mening att sitta vaken hela natten. I och för
sig blev jag det ändå. Satt och pratade med lite folk på facebook och förde över lite bilder till datorn
från mobilen. Så jag somnade nog ändå inte förrän klockan 2-3 inatt ändå... Men jag är ändå pigg idag.
Ingen bakfylla och jag håller på att tvätta tvätt. Dock blev jag ju mindre glad när det började regna
nyss.


Bjuder på lite bilder från igår och idag:


Fanny var så duktig ute i Grisslehamn igår. Bråkade ingenting och höll sig lugn bland andra
människor och hundar igår. Skönt. Visar att hon börjar bli vuxen...



Jag igår. Jag tycker om bilden...



Grillen på högsta värme. Här grillades det Entrecôte i fredags kväll. Den åts tillsammans
med potatis och bearnaiesås. Åt dock ingen sill på Midsommar och är jävligt besviken över
det. Så måste ta sillunch (utan nubbe) här någon dag i veckan :)



Ett myller av prästkragar i gråvitt. Älskar sådana här bilder och Prästkragar är sommar
för mig. Ängar fyllda av dem... vackert :)



Midsommarmums; Jordgubbar och grädde. Det är klassiskt svenskt. MUMS!



Min katt Lexus och jag. Han är världens goaste kisse när han är på kelhumör. Annars är han
ganska tjurskallig och envis av sig. Man gör inte som man vill med honom då...



Fanny ute på promenad. Dock gör hon något konstigt med svansen samtidigt som jag ska
fota och tar ner den. Normalt ska den ligga på ryggen och hon har superfin svanshållning...



Det här drack jag och min kompis i lördags kväll... eller inte. Blev litegrann, men bara lite lite...
varken hon eller jag är några stordrickare utan gillar att ta litegrann ibland. Hon skulle jobba på
söndagen och jag skulle upp ganska tidigt. Så ingen av oss ville nog direkt vakna med huvudvärk
i söndags morse :P



Solnedgång på landet. Klockan är ca 22.30 när bilden tas på söndagkvällen. Okej, jag har ljusat
upp gräset någon nyans. Men annars är det samma ljus i bilden. Älskar sommarnätterna när det
är ljust därför att det är mysigt. Men samtidigt så gör det att man inte vill gå och sova och att
man inte är trött när man ska sova heller... Så blir sena nätter lätt. Nu vet jag varför jag alltid
har så svårt att vända fel  på dygnet på somrarna. På grund av ljuset :) Älskar ljuset...


Njut av bilderna, men om ni vill låna. Snälla fråga först :) Tack på förhand :)



XOXO Jenny has left the building.