Stressymtom?
Jag har idag gjort min första dag som domare av Storvretacupen.
Det har varit en dag med blandade känslor. Jag hade innan cupen
aldrig dömt lag som är äldre än 12 år. Idag fick jag döma 14-åringar.
Det gick helt okej faktiskt. Det som var värst var att döma pojkar 14.
Idag fick i alla fall höra av dessa 14-åriga killar att jag var en idiot samt att
jag fick en boll i ryggen av målvakten. Jag älskar inte alltid domarnas
domslut heller. Men inte gör jag sådana saker. Vilket lag det var, tänker
jag inte skriva ut här. Känner bara att jag gör bäst i att släppa situationen.
Jag tror många domare säkert får höra att de dömer fel och så. Men det
är helt naturligt. Dock tycker jag det beteendet dessa 14-åriga killar hade,
var riktigt dåligt. Inte ens deras ledare protesterade... det var som min
domarkollega sa: "Ibland när det blir ett baklängesmål, försöker man hitta
hitta alla möjliga fel på vad motståndarna gjort osv..."
Jag tror jag fått stressymtom. Natten till igår Onsdag hade jag jättesvårt att
somna. Sov väl kanske 1 ½ timme ungefär. Och låg i någon halvdvala i
någontimme på pappas jobb på morgonen mellan klockan 8-9. Jag tror jag
hade svårt att sova, dels för att min dygnsrytm inte är som den borde på
grund av att jag inte lägger mig eller går upp bra tid. Sen har jag varit
fruktansvärt nervös inför cupen. Det är något helt annat att döma cup och
döma i förbundsserien. Så jag har varit väldigt nervös, tänkt massa på det,
vilket med stor sannolikhet är största anledningen till att jag inte kunde sova
igår natt. Sen blir jag stressad när jag ser klockan drar iväg och jag vet att
jag måste sova och ska upp tidigt. Haha jag brukar försöka tänka på massa
olika saker då för att koppla bort stressen; Kakor, får, blommor...
Haha det låter säkert helt galet, men det är sant att jag kan tänka på dessa
saker. Jag har dessutom fått kliande utslag på ena underarmen. Har haft sådana
utslag tidigare när jag känt mig stressad...
Så här ser utslagen ut...
Jag brukar inte vara nervös inte för många saker. Men just det här med
cupen har borrat sig in i mig och gjort mig nervös. Men det är skönt att det är
igång nu i alla fall. Imorgon är det 12 år och nedåt som jag ska döma. Haha
känner mig nog lite mer hemma då. Men det är ganska stora skillnader när det
gäller åldersklasser. Det kan skilja jättemycket på ett 12-årigt och 13-årigt lag.
Jag vet att jag ska döma P12-laget från min egen klubb imorgon. Skönt med lite
kända ansikten. Inte för att de får några fördelar. Men har fått beröm från den
tränaren att jag dömer bra :) Så känns skönt. Fast kanske blir såga vid fotknölarna
imorgon. Vem vet :) Den som lever får se. Nu ska jag försöka sova. Sov mellan
21 och 23.30 tidigare ikväll, somnade som ett litet ovaggat barn. Nu är klockan 01.59
och det är hög tid att släcka lampan och sova. Ska döma nio (!) matcher, så kan
vara bra att vara lite pigg...
Tänker bjussa på en låt som jag tycker om:
Lasse Berghagen - Längesen: Är en helt underbar låt. Förälskade mig i den redan när jag
hörde orginalet den första gången med Petter och Veronica
Maggio. Jag har lätt att bli berörd av texter och denna texten
river i hjärtat på ett speciellt sätt och framkallar tårar för mig.
Jag precis som många andra svenskar har följt juniorkronorna under deras jakt på ett
guld i JVM. Som vanligt har svenskarna fått njuta av Niklas Wikegård härliga sätt att
kommentera. Men en annan sak som jag verkligen älskat är kanadensiska kommentatorernas
uttal av svenska Calle Järnkrok, som till vardags är hemmahörande i Brynäs i Elitserien.
Kanadensarna kallar honom Caller IRONHOOK. Låter som en superhjälte när de säger
hans efternamn:
And IRONHOOK SCORES!
Tänk vad häftigt det kommer bli om han får komma till NHL
och spela och få göra mål. Kommer bli grymt i så fall. Ironhook, så härligt namn :)
Han är ju draftad av svensklaget Detroit :)
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Det har varit en dag med blandade känslor. Jag hade innan cupen
aldrig dömt lag som är äldre än 12 år. Idag fick jag döma 14-åringar.
Det gick helt okej faktiskt. Det som var värst var att döma pojkar 14.
Idag fick i alla fall höra av dessa 14-åriga killar att jag var en idiot samt att
jag fick en boll i ryggen av målvakten. Jag älskar inte alltid domarnas
domslut heller. Men inte gör jag sådana saker. Vilket lag det var, tänker
jag inte skriva ut här. Känner bara att jag gör bäst i att släppa situationen.
Jag tror många domare säkert får höra att de dömer fel och så. Men det
är helt naturligt. Dock tycker jag det beteendet dessa 14-åriga killar hade,
var riktigt dåligt. Inte ens deras ledare protesterade... det var som min
domarkollega sa: "Ibland när det blir ett baklängesmål, försöker man hitta
hitta alla möjliga fel på vad motståndarna gjort osv..."
Jag tror jag fått stressymtom. Natten till igår Onsdag hade jag jättesvårt att
somna. Sov väl kanske 1 ½ timme ungefär. Och låg i någon halvdvala i
någontimme på pappas jobb på morgonen mellan klockan 8-9. Jag tror jag
hade svårt att sova, dels för att min dygnsrytm inte är som den borde på
grund av att jag inte lägger mig eller går upp bra tid. Sen har jag varit
fruktansvärt nervös inför cupen. Det är något helt annat att döma cup och
döma i förbundsserien. Så jag har varit väldigt nervös, tänkt massa på det,
vilket med stor sannolikhet är största anledningen till att jag inte kunde sova
igår natt. Sen blir jag stressad när jag ser klockan drar iväg och jag vet att
jag måste sova och ska upp tidigt. Haha jag brukar försöka tänka på massa
olika saker då för att koppla bort stressen; Kakor, får, blommor...
Haha det låter säkert helt galet, men det är sant att jag kan tänka på dessa
saker. Jag har dessutom fått kliande utslag på ena underarmen. Har haft sådana
utslag tidigare när jag känt mig stressad...
Så här ser utslagen ut...
Jag brukar inte vara nervös inte för många saker. Men just det här med
cupen har borrat sig in i mig och gjort mig nervös. Men det är skönt att det är
igång nu i alla fall. Imorgon är det 12 år och nedåt som jag ska döma. Haha
känner mig nog lite mer hemma då. Men det är ganska stora skillnader när det
gäller åldersklasser. Det kan skilja jättemycket på ett 12-årigt och 13-årigt lag.
Jag vet att jag ska döma P12-laget från min egen klubb imorgon. Skönt med lite
kända ansikten. Inte för att de får några fördelar. Men har fått beröm från den
tränaren att jag dömer bra :) Så känns skönt. Fast kanske blir såga vid fotknölarna
imorgon. Vem vet :) Den som lever får se. Nu ska jag försöka sova. Sov mellan
21 och 23.30 tidigare ikväll, somnade som ett litet ovaggat barn. Nu är klockan 01.59
och det är hög tid att släcka lampan och sova. Ska döma nio (!) matcher, så kan
vara bra att vara lite pigg...
Tänker bjussa på en låt som jag tycker om:
Lasse Berghagen - Längesen: Är en helt underbar låt. Förälskade mig i den redan när jag
hörde orginalet den första gången med Petter och Veronica
Maggio. Jag har lätt att bli berörd av texter och denna texten
river i hjärtat på ett speciellt sätt och framkallar tårar för mig.
Jag precis som många andra svenskar har följt juniorkronorna under deras jakt på ett
guld i JVM. Som vanligt har svenskarna fått njuta av Niklas Wikegård härliga sätt att
kommentera. Men en annan sak som jag verkligen älskat är kanadensiska kommentatorernas
uttal av svenska Calle Järnkrok, som till vardags är hemmahörande i Brynäs i Elitserien.
Kanadensarna kallar honom Caller IRONHOOK. Låter som en superhjälte när de säger
hans efternamn:
And IRONHOOK SCORES!
Tänk vad häftigt det kommer bli om han får komma till NHL
och spela och få göra mål. Kommer bli grymt i så fall. Ironhook, så härligt namn :)
Han är ju draftad av svensklaget Detroit :)
XOXO Jenny has left the building. To be continue...
Kommentarer
Trackback
