Nine Eleven; 9 år senare
Rubriken säger allt... eller?
Exakt nio år har idag passerat sen den dagen då världen för alltid kom
att förändras. Den 11 september 2001 är för mig fortfarande ett färskt
minne. Jag kommer fortfarande ihåg exakt vad jag gjorde den dagen,
som om det hände alldeles nyligen. Jag kan ta fram händelsen, ta fram
delar av den dagen och spela upp i huvudet som en film om och om igen.
Den dagen terrorattacken inträffade var jag bara 11 år. Jag var fortfarande
bara ett barn, en elev i en grundskola ute på landet, som precis hade börjat
femte klass. Jag var en elev i ett klassrum i Sverige, medan det som inte
fick ske, just skedde på andra sidan jordklotet. Att det som sedan följde
händelsen; USAs intåg i Irak och Afghanistan, var inget som någon direkt kunnat
förrutse.
Jag är inte oberörd när det gäller sådana här saker. Tvärtom. Jag är en
känslomänniska ut i fingerspetsarna, ja i alla fall till stor del. Går det att
påstå att händelser som det med World Trade Center format en lite som
människa? Jag menar, jag var fortfarande så ung när det hände, stod i kvalet
mellan barndom och en egen riktig identitet. Ibland kanske man inte heller behöver
vara barn för att formas... Terrorattacken mot World Trade Center har nog inte lämnat
någon oberörd. Det skulle vara sjukt, absurt i så fall. Jag vet att det inte inträffade
i Sverige... men hela världen har kommit att påverkas av efterslängarna av den.
Hur många trodde t ex att terrorattacken var overklig?
För mig personligen var det som en dålig skämtfilm om vad som kunde hända.
Men det gick sakta men säkert in i huvudet att det som inte fick hända, just höll
på att inträffa. Talibanerna tog strypgrepp på USA, endade cirka tre tusen människor liv...
ett antal som skulle komma att stiga i takt med att kriget, som efterföljde attacken,
trappades upp.
Jag kan säga att jag faktiskt inte tänkte på att det var elfte september idag,
och därmed nio år sedan attacken. Det var radio som gjorde sig påmind. Första året efter
terrorattacken funderade jag mycket på hur årsdagen skulle komma att bli. Jag funderade
inte för min egen skull, utan på världen i allmänhet. De första åren efter attacken höll
jag nästan alltid reda på när elfte september var och undrade över hur reaktionen och tankarna
var hos amerikanerna och de människorna som förlorat något i attacken. Idag håller jag inte
reda på det. Jag kan erkänna att jag tänkte när september började att det snart var nio
år sedan. Men det känns inte starkt och känsloladdat längre. Man brukar säga att tiden läker
sår. Jag tror det är så i detta fall. Tiden har helat de splittrade tankarna, tiden har fått mig att
se framåt från denna jobbiga händelse och vara positiv och tro, ja i alla fall hoppas på att
det är så bra säkerhet idag att inget liknande kan hände igen. Minnena av den dagen har bleknat.
Men bilderna har föralltid etsat sig fast på näthinnan.
Har du påverkats av händelsen och på vilket sätt i så fall?
XOXO. Jenny has sneaked out from the building. To be continue...
Exakt nio år har idag passerat sen den dagen då världen för alltid kom
att förändras. Den 11 september 2001 är för mig fortfarande ett färskt
minne. Jag kommer fortfarande ihåg exakt vad jag gjorde den dagen,
som om det hände alldeles nyligen. Jag kan ta fram händelsen, ta fram
delar av den dagen och spela upp i huvudet som en film om och om igen.
Den dagen terrorattacken inträffade var jag bara 11 år. Jag var fortfarande
bara ett barn, en elev i en grundskola ute på landet, som precis hade börjat
femte klass. Jag var en elev i ett klassrum i Sverige, medan det som inte
fick ske, just skedde på andra sidan jordklotet. Att det som sedan följde
händelsen; USAs intåg i Irak och Afghanistan, var inget som någon direkt kunnat
förrutse.
Jag är inte oberörd när det gäller sådana här saker. Tvärtom. Jag är en
känslomänniska ut i fingerspetsarna, ja i alla fall till stor del. Går det att
påstå att händelser som det med World Trade Center format en lite som
människa? Jag menar, jag var fortfarande så ung när det hände, stod i kvalet
mellan barndom och en egen riktig identitet. Ibland kanske man inte heller behöver
vara barn för att formas... Terrorattacken mot World Trade Center har nog inte lämnat
någon oberörd. Det skulle vara sjukt, absurt i så fall. Jag vet att det inte inträffade
i Sverige... men hela världen har kommit att påverkas av efterslängarna av den.
Hur många trodde t ex att terrorattacken var overklig?
För mig personligen var det som en dålig skämtfilm om vad som kunde hända.
Men det gick sakta men säkert in i huvudet att det som inte fick hända, just höll
på att inträffa. Talibanerna tog strypgrepp på USA, endade cirka tre tusen människor liv...
ett antal som skulle komma att stiga i takt med att kriget, som efterföljde attacken,
trappades upp.
Jag kan säga att jag faktiskt inte tänkte på att det var elfte september idag,
och därmed nio år sedan attacken. Det var radio som gjorde sig påmind. Första året efter
terrorattacken funderade jag mycket på hur årsdagen skulle komma att bli. Jag funderade
inte för min egen skull, utan på världen i allmänhet. De första åren efter attacken höll
jag nästan alltid reda på när elfte september var och undrade över hur reaktionen och tankarna
var hos amerikanerna och de människorna som förlorat något i attacken. Idag håller jag inte
reda på det. Jag kan erkänna att jag tänkte när september började att det snart var nio
år sedan. Men det känns inte starkt och känsloladdat längre. Man brukar säga att tiden läker
sår. Jag tror det är så i detta fall. Tiden har helat de splittrade tankarna, tiden har fått mig att
se framåt från denna jobbiga händelse och vara positiv och tro, ja i alla fall hoppas på att
det är så bra säkerhet idag att inget liknande kan hände igen. Minnena av den dagen har bleknat.
Men bilderna har föralltid etsat sig fast på näthinnan.
Har du påverkats av händelsen och på vilket sätt i så fall?
XOXO. Jenny has sneaked out from the building. To be continue...
Kommentarer
Postat av: josse
sv: okej ! :D
jag skulle vilja åka till hawaii, speciellt till stränderna och havet.. så vackert. men även till new york , los angeles, o massa andra ställen, också bara för upplevelsen dådå ! :)
reser du mycket?=
Trackback
