Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

När det gäller bloggandet så är det en sak jag egentligen vill göra. Jag vill dela med
mig av mina åsikter och min syn på saker och ting. Men det finns så många saker
som väcker mitt intresse. Jag kollar ofta på nyheterna, läser ofta tidningen... det blir
i stort sett varje dag. Det är mycket som passerar förbi en i dessa stunder,
mycket som berör och upprör en. Ibland skulle man vilja skriva om allting,
men det går inte... och det är svårt att välja och vraka mellan allting vilket gör att
det väldigt lätt blir pannkaka av det här med att skriva blogg, d v s jag vet inte
vad jag ska skriva eller någonting.

Att skriva blogg tar nämligen tid och det gäller
att fylla ut texten med bra innehåll. Det gäller att ha en röd tråd, som man så fint kallar
det, genom hela texten. Det var en av de viktigaste sakerna jag lärde mig på
journalistiklinjen på GUC under de 2 år jag gick linjen. Jag fick även lära mig detta då jag
skrev diverse uppsatser... men ibland när man skriver är det så oroligt lätt att det
faktiskt blir något hopp som man själv känner är ganska tydlig, till en sak som har med
ämnet att göra, men som man kanske borde försöka väva in bättre och smartare i texten.
Men jag känner, jag vet att jag har en journalistik ådra i mig för jag vet att min lärare i början
av min tid på journalistiklinjen var ganska imponerad av det jag skrev. Många i klassen
gnällde på att hon alltid hackade, och jag upplevde aldrig det där... förrän mitt intresse falnade och
min inställning på att jag ville göra något annat i livet än att hålla på med journalistik dök upp.
En person sa till mig, som är utomstående och duktig på att skriva själv,
att när jag väl gav mig in på att skriva en text här i bloggen så blev det otroligt bra
texter. Jag borde nog ta lärdom av detta och verkligen sätta mig in i det jag skriver,
söka information och dylikt. Att ha en dragarbild i en text är otroligt viktigt. Men själva texten blir
sedan otroligt viktigt. Det gäller att nagla fast läsaren i stort sätt direkt, genom att kanske
inleda med en fråga... eller något annat hett, tabulagt, eller känsloväckande ämne.

Jag har ibland valt ämnen som upprört mig och berört mig på andra olika sätt. Bland annat
tog jag upp det med retuscheringen av bilder inom modebranschen, men även att "lidas" fick
för lite medialt utrymme trots sin storhet. När svensk hockey handlar enbart om "foppas" fot
medan "lidas" får troféer som första europé ifrågasätter man medias sätt att göra
skillnad och skillnad på folk.

Och nu kommer mitt bloggande åter igen få lida då jag började skolan igen idag.