Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Det är lördag redan. Och jag som tänkt skriva om vad planerna är för helgen.
Känns ju som att man har väldigt stor idéetorka när man börjar skriva om sina
dagar. "Idag har jag gjorde det... åh bla bla bla...", "Idag har jag gjort det... yada
yada yada..." Nej då men jag tycker faktiskt det är roligare att skriva om något
ämne och om någon sak och inte bara radda upp vad man gjort en dag osv.
Måste väl finnas något ämne att skriva om. Jag kan tycka, jag vet att jag är
fördomsfull, men använder man sin blogg och varenda vareviga dag skriver
om vad som har hänt under dagen, är frågan om man överhuvudtaget ska
blogga. Förlåt till er alla som gör just detta. Men tycker inte att det känns ett
dugg intressant att läsa en blogg där allt handlar om vad man gjort under dagen
även om det naturligtvis är okej att man kommer med sådana inlägg med :)

Min helg kommer bli både lugn och inte lugn. Lördag imorgon (läs: idag). Jag
har egentligen inget planerat. Mamma och Pappa åker på Ålandskryssning med
pappas jobb. Så har hela huset för mig själv - förhoppningsvis om inget annat
inträffar. Trivs faktiskt att vara själv hemma. Mer fritt. Vill jag kolla på ett tv-
program så gör jag det utan att någon annan kommer och tjafasar om att jag
inte får se det programmet, därför att den personen ska se något annat :P
Jag får se om det blir att träffa en person jag tycker mycket om något imorgon
Lördag. Det visar sig. Hoppas det blir så i alla fall.

Söndagen går i innebandyns tecken. Skriver jag om något annat än innbandyn
när det gäller mitt liv? haha förlåt att det blir mycket innebandy. Men jag
älskar sporten och den finns i mitt liv genom att jag spelar själv och dömer.
I helgen blir det dock ingen match. Har inte tränat denna veckan på grund av
lårskadan. Den är väl nästan läkt nu. Meningen var att jag skulle ha varit tillbaka
på planen igår kväll (Torsdag). Jag hade börjat tagga för träningnen när jag
tidigt på eftermiddagen, efter att ha gått litegrann, att låret stramade lite. Det
var inte mycket. Men jag vågar inte riskera något. Jag är livrädd för smärta i
den muskeln, eftersom minnebilder från i våras när jag var nära att dra av samma
muskel, har letat sig tillbaka in i mitt huvud. Jag brukar inte ha problem att försöka
peppa mig och att inte bli svag när det gäller ganska många saker. Men mitt psyke
då jag tänker på värken och skadan, är totalt svagt. Jag är rädd och jag erkänner det.
Hur som helt innebär missade träningar, missad match på söndag med, antar jag om
det inte är för lite folk. Men min tränare räknar inte alls med mig pga att jag inte
velat använda låret. Så helt förståeligt och acceptabelt att inte bli uttagen. Men jag
var snäll mot klubben och tog en matchdömning på Söndageftermiddag efter våran
match. Så blir raka vägen från Alsike Sporthall till Hall 2000 efter att laget spelat klart
sin match. Kan låta konstigt att jag dömer när låret inte vill samarbeta. Men saken är
den att jag faktiskt kan jogga utan problem och det kunde jag direkt efter skadan med
samt att jag dömde förra helgen med (och det var helt okej, även om jag började känna
av låret) Det är när jag ska använda muskeln ordentligt i rusher och verkligen ta i, som
det blir stopp och börjar kännas. Nu har ja inte testat låret. Så söndagens dömning avgör
lite hur träningen nästa veckan kommer att se ut för min del. Sedan blir det att titta
på Dam-U-lagets match mot Rimbo. Har en förkärlek till matcher mot Rimbo. Varför vet
jag inte. Det har i alla fall blivit så...

Sedan en annan grej som händer i helgen. Innebandy-VM startar. Surt att det inte sänds
på tv. Är det någon som läser bloggen som vet var matcherna går att se, så säg till förfasiken.
Och så blir det massa tv-tittande på Vinterstudion med Popsen, längdskidor, Alpint och
Skidskytte. Helgmornar, uppkrupen i soffan under ett täcke med varmt te eller varm
choklad och smörgås är grejer det :)
Godnatt Sverige, eller godmorgon till er som vill det (Klockan är ju 02.42)

XOXO Jenny has left the building. To be continue...