Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Klockan 09 ringer klockan imorgon. En tripp till stan för att kolla lite
på mellandagsrean är planerad tillsammans med Ulla. Vi ska även
handla inför nyår. Det blir lugnt på nyår, bara hon och jag... käka gott,
snacka massa skit, bara umgås som vi gjorde förr i tiden. Bästa kompisar
kallas det :) Jag hade gärna dock velat ha personen som jag tycker om hos
mig också. Just nu känner jag mig inte jättepepp på att åka eftersom jag är
lite sjuk och har halsont och snuva.




Bör man fundera innan man åker på rean vad man ska köpa och vad man
verkligen behöver? Jag tycker faktiskt från och med i år (jag vet inte om det
är en form av mognadsgrej) att man kanske ska göra det. Det är ju ofta jag
köpt på mig tonvis med kläder på mellandagsrean tidigare. Oftast använder man
ju nästan allting, men inte alltid. Så viktigt att om man nu ska köpa kläder,
köpa sådant man kommer att använda. Jag brukar sällan göra misstaget att köpa
något som jag inte använder. Men det har hänt.





I år kommer det nog inte bli så mycket kläder för min del. Har visserligen ett
presentkort och 800 kronor att spendera. Men det som jag känner att jag är
i verkligt behov av nu är ett par till joggingbyxor. Köpte ett par i somras.
De är fortfarande hela, men jag älskar dem och går jämt runt i dem, även
ibland när jag är i stan. Sedan känns det som att jag behöver skaffa en ny
bh. Fick visserligen en som min kompis inte använt och som hon växt ur på
grund av att hon krympt. Hon behövde den inte. Jag och andra sidan har ökat
både kup- och omkretsmässigt, vilket jag inte är allt för stolt över. Snyggt
med att ha lite bröst (naturligt då alltså/ även silikon som inte är onormalt stora).
Men när det kommer pga att man ökat omkretsen runt midjan och rumpan
känns det inte lika kul att tänka på det.

Jag tänker inte lägga något nyårslöfte inför nya året. Jag tycker det känns som
löften av nyårstyper för det mesta är till för att brytas. Godisförbund? Visst,
ploblemet är at 99% har svårt att hålla det. Jag skulle satsa på att inte avlägga
löften utan snarare säga att jag har bestämt mig för att jag under 2011 ska bli
bättre på att motionera (vi får ju hem valpen i februari, det kommer sporra en)
och att försöka äta lagom stora portioner tills det att jag känner mig nöjd, inte
tills jag är mätt. Jag ska försöka äta godis, om det blir något, endast på helger
(fredag, lördag, söndag). Likaså om jag dricker läsk. Jag kan dock faktiskt
säga att jag inte dricker så mycket annan läsk än julmust just nu. Och innan det
kom var det inte mycket läsk heller. Ärligt talat så dricker jag inte mycket läsk,
utan blir saft (ska dricka fun light fortsättningsvis eftersom det innehåller 1 kcal per
färdigblandad deciliter). Sedan ska jag börja dricka mera vatten överhuvudtaget.
Det behövs för träningen. Det sägs ju att det bildas muskelknutor lättare vid
träning om man inte dricker tillräckligt med vatten. Huruvida det stämmer, det
vet jag inte säkert.



När det gäller nyårslöfte så har jag inget. Eller ja, jag ska försöka att bli ännu
mera positiv än vad jag redan är. Men det behöver jag inte avge ett löfte för,
för det är något jag jobbar med hela tiden. Jag satte upp ett mål framför mig
i under våren 2010; att försöka bli en bättre människa. Jag var gnällig, konfliktbringande,
hade ett fruktansvärt kontrollbehov, negativ... ja jag vet inte allt vad jag var. Men jag
såg framför mig vem jag ville försöka blir. Jag ville försöka bli mera glad, försöka
att inte slösa så onödigt mycket energi för att jag gnällde hela tiden, jag försökte
att släppa saker och ting och inse att man inte alltid behöver ha kontroll över allting.
Man kan faktiskt må bra av att inte kontrollera allting med. Det tar nämligen otroligt
mycket energi från en. Framförallt ville jag försöka bli mera positiv och inte hela tiden
sätta mig i ett hör och tänka att det går inte, det kommer inte bli så. Jag har insett att
ibland måste man kämpa för vissa saker i livet. Ibland måste man kämpa sig igen
dåliga dagar. I grund och botten är jag samma omtänksamma, djupa person som
jag var inne. Men jag har lärt mig under 2010 att det går att må så mycket bättre
bara man är öppen, glad och trevlig, bara man är positiv och försöker att inte lägga
energi på att gnälla på andra. Alla människor har saker som vi ogillar. Men att gnälla
gör inte att denna saken förändras. Det man kan göra är att se på sig själv och ransaka
sig. Många som gnäller gör det i brist på självförtroende och för att må bra. Varför jag
gjorde det vet jag inte säkert, men jag mår bättre när jag slutat. Jag har lärt mig av 2010
att ingen människa är perfekt och att man får försöka ta människor som de är.´
Personkemi kanske inte är den bästa med din lagkamrat, din arbetskollega eller din kompis
kompis. Men nog fan blir det mycket trevligare om man försöker att vara sjysst, trevlig och
öppen istället för att stänga in sig, skita i människan och snacka skit om den.



Vi kan inte älska alla, men vi kan försöka göra det bästa av relationen till dem. Jag var en
svart människa när jag gick in i år 2010. Men jag går ut ur det året som en ljus människa,
men ljusa tankar och en positiv framtidstro och en envishet som i vissa fall kan försätta berg.
Det går inte att ha superdagar varje dag. Vi är bara människor och måste acceptera att
vi kanske inte mår bra 100% av alla dagar året om. Det är viktigt då att tillåta sig att ha
dessa dagar, istället för att försöka släta över dem genom att vara överdrivet, onaturligt
positiv. År 2010 var det året jag lärde mig att vi bara är människor och att livet blir
så mycket lättare med en positiv inställning. 2010 var året då jag tog tag i mig själv och gjorde
en radikal förändring till det bättre. Jag är stolt över mig själv som kommit så långt som jag
har gjort.


XOXO Jenny has left the building. To be continue...