Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Hoppet var ute för Balrog. Ja ärligt talat har det faktiskt känts så ett tag, när
det gäller deras existens i innebandyns finrum Superligan. Dock hade Botkyrka-
laget värvat till sig den tjeckiske landslagsmålvakten Tomas Kafka (som vid nyligen
avslutade VM utsågs till världens bästa målvakt). Klubben han också tills vidare
lånat Kristian Talme från AIK, som är tillbaka från skada och behöver matchträning.
Jag hade vunnit två fribiljetter på en utlottning på Sirius facebooksida inför matchen,
så jag och min kompis Ulla gick och såg matchen. Jag vet att man aldrig
ska underskatta ett lag eller ta ut en seger i förskott, men det kändes som
att allt annat än en klar siriusvinst skulle vara en överraskning.





Därför blev första perioden en chock för mig. Jag kände inte igen de blåsvarta;
svåra uppspel, bortslagna passningar osv.. Jag hade inte räknat med att
Balrog skulle ha sina forwards stående på motståndarplanhalvan vid försvar
och bryta uppspelen. Nu hade man det, och det är möjligt att det var en
liten chock även för Sirius. Jag var förvånad över Sirius spel eftersom jag
fått informationen om att killarna varit väldigt heta under de senaste tränignarna.
Det var enkla misstag, som gjorde att Balrog (i och för sig snyggt) kunde gå
ifrån till hela 0-5. Mikael Karlsson hade inte en chans, att ensam med två Balrogspelare,
kunna rädda några bollar. Jag vet inte hur mycket det finns att säga om
Karlssons insats i denna matchen. Det är lite svårt att bedöma riktigt. Kändes som
att alla skott som gick på mål gick in, men det har nog att göra med att Balrog
så enkelt kunde få in bollen i slottet och trycka in den. Försvaret i Sirius var under
all kritik i första perioden. När signalen för den första periodens slut gick,
fick jag nästintill gnugga mig i ögonen eftersom jag inte riktigt trodde mina ögon
då jag såg siffran 5-1.


Andra perioden blev dock bättre. Sirius satte fart och började att spela ut i
andra. Det gamla Sirius var tillbaka. Mot detta lag, blev Balrog genast bleka.
De blåsvarta bjöd på lite delikatesser. Dock tycker jag ibland att Sirius har
en tendens att spela för svårt. Det syns att killarna vill mycket, men det blir
ibland lite för mycket stilande i uppspelen. Man lyckades tappa bollen ett par
gånger genom detta. Som tur var är det inte backarna som tappar dessa bollar,
utan forwards eller center. Det gör att man kan rädda upp situationerna.
Trots att det kanske är en del "misslyckade" delikatesser finns det även många
mycket delikatesser som ställer motståndarna. Jag vet inte om det var det 2-5-
eller 3-5-målet som Sirius gjorde i andra perioden. Det var dock väldigt snyggt.
En blåsvart stod kvar vid bortre stolpen samtidigt som hela Balrog flyttade över
till andra sidan av planen där en blå-svart spelare hade boll. Det var upplagt
för en munsbit för SIrius, som lätt fick över bollen vid sin väntande gubbe vid stolpen,
som snyggt kunde trycka in den, bakom en lite för seg sidledsförflyttande Kafka.
Andra perioden slutade 3-1 till Sirius. Laget visade att Balrogs chocköppning i första
perioden inte punkterat matchen.


Inför den tredje perioden klev Sirius målvakt Mikael Karlsson av och lämnade över
stafettpinnen till årets stjärnskott Tobias Steineck. De 2-3 först minuterna av tredje
började jag fundera på om det verkligen skulle gå. Jag sa till min kompis som var
med att jag inte trodde de skulle kunna vinna. Sirius spel inledningsvis i den tredje,
visst det var inte lika katastrofalt som spelet i den första perioden. Men det var
samtidigt inte speciellt bra. Men efter ett par minuter kom de igång och lagkapten
Erik Svenson visade vägen för sitt lag genom att 05.08 in i den tredje perioden,
trycka dit reduceringen 5-6. Cirka tre minuter senare var det dags för matchen
gigant; Johan senior Eriksson, att trycka dit kvitteringen. Det stod 6-6. Jag har blivit
väldigt nervös av mig när matchen står och väger lite och resultatet är lika. Balrog
spelade inte dåligt, även om Sirius var snäppet bättre stundtals när man kom upp
i sin rätt kapacitet. Men Sirius hade en "dålig" kväll sett mot hur de brukar och hur
de kan spela. Balrog tog dock ledningen med 6-7 i elfte minuten i matchen.
Ett tveksamt mål tycker jag som egentligen inte borde ha godkänts, då Balrogs
Patrik Sinerius, veva extremt häftigt mot Steineck i Sirius mål. Personligen hade
jag som domare dömt frislag till Sirius för slag, istället för mål. Tycker det är dåligt
av spelare att stå och klappa på målvakten, oavsett hur het situationen än kan vara.
Men det var inte bara ett slag... så var med stor sannolikhet ingen olyckshändelse.
Jag är partisk i detta sammanhang, det vet jag, men Steineck hade bollen punkt slut.
Resten av tredje perioden blev en nervkittlande historia, då Johan Widh kvitterat
till 7-7. Sirius hade många målchanser och hade väl egentligen matchen, halva
sista perioden. Men Balrog fick en del målchansen och de var inte ofarliga när de
väl kom. Dock lyckades inget av lagen få in bollen och matchen gick till förlängning.


I förlängningen var det inget snack om vilket som var det bättre laget. Sirius tog
ganska snabbt kommandot och Johan junior Eriksson, gjorde 2.15 sitt första mål
för kvällen, vilket avgjorde matchen och gav Sirius extrapoängen. Jag vet inte
hur tankarna går i det blå-svarta lägret ikväll. Jedheim var dock inte alls nöjd
med spelet om man lyssnar på honom på Sirius egna Youtubekanal i en intervju
efter kvällens suddenvinst. Han säger att de spelet ikväll vsr sämre än någon
träning de någonsin gjort.


Jag är lite förvånad över att inte Sirius inte spelade bättre inledningsvis. Besviken
också tror jag. Jag vet ju hur de kan spela, jag och många andra har ju sett det.
Många av oss som var där och tittade (kanske fel att säga många med en publik
på cirka 400 personer) hade nog väntat sig 3 poäng ikväll. Nu blev det bara två.
Men förhoppningsvis är de blå-svarta tillbaka superstarka som de brukar i nästa
match, hemmamatchen mot Umeå City den åttonde januari.



XOXO Jenny has left the building. To be continue...