Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Jag skrev tidigare idag om att dagen igår hade varit allmänt dåligt.
Jag skrev bland annat om att en match som jag dömt, kändes väldigt jobbigt
då spelarna pga sin ålder inte förstod reglerna och vad jag menade när jag
sa vissa saker och så. En vän har sagt till mig att: "Ställ frågan till dig själv när
det är något som du känner dig irriterad över om du kan göra någonting åt det
du känner dig irriterad på? Kan du inet det är det bättre att släppa saker och ting
istället för att låta dem ligga och gnaga..." Det är ett tips som jag följer ganska
mycket och som är väldigt bra. Det har fått mig att må mycket bättre och framförallt
bli en bättre människa.

Idag när jag satt och analyserade gårdagen, blev jag någonstans positiv. Och jag
förstår inte vad det kom ifrån. Men jag fick den tanken angående matchbedömningen
att det kanske kunde vara positivt om tjejerna fick lyssna på en domare. Jag tror
det både är bra för spelarna och även ledarna, som var helt nya inom innebandyn.
Så jag tog mig friheten att prata med lagets tränare och förklarade situationen som
jag kände uppstod igår under matchen, då jag dömde. Jag hade pratat med en erfaren
domarkollega innan samtalet och han tyckte att det var en bra idée. Med risken att
bli sedd som en besserwisser och gnällspik slog jag numret. Vad skulle jag säga och så.
Jag kände lite att de kanske tyckte att jag trampade dem på tårna och det sa jag direkt
att jag förstod om de kände. Men tvärtom. Killen som tränar dessa spelare blev jätteglad
för att jag ringde och tyckte det var en jättebra idée att jag kom ner på en av deras
träningar och tittade, förklarade lite för tjejerna vad jag menar med vissa saker jag
säger som domare. Så känns jättepositivt att jag inte blev totalt halshuggen när jag
ringde. Ju mer jag kan lära ut inom innebandyn, desto mer glad blir jag :)



Tränaren tyckte att; "Fasiken vad bra att du är back. Vi har tjejer i laget som inte vill
spela back eftersom det anses som töntigt. Du kan ju lära ut lite tips och knep..."
Jag började skratta när han sa det och förklarade för honom: "haha det där med tips och
knep vet jag inte om jag vågar mig på. Jag är en ganska hård som back och fysisk. Och
är väl inte alltid en snäll spelare haha." Tränaren skrattade när jag sa det. Hur som helst
betämde vi i alla fall oss för att jag ska komma ner nästa vecka på deras träning och
vara med. Känns lite kul :)

Man får en speciellt glädje inom sig när människor uppskattar förslag och sådant som man
kommer med, som är lite svår att beskriva :) Men känns postivt i alla fall :) Så ska förbereda
mig lite inför det :)


XOXO Jenny has left the building. To be continue...