Jenny Andersson Mård - En sjuksköterskas vardag - "Only god can judge me..."

Inatt skrev jag ett inlägg om att jag skulle upp och se månförmörkelsen.´
Jag skrev även att jag hade tänkt fotograferat den eftersom jag hade ett knep.
Det var klart och fint när jag skrev inlägget. 3 timmar senare när jag gick
upp var det mulet. Jag väntade, hoppades, väntade och hoppades lite till...
men jag hade ingen tur. Molntäcket låg kvar... Det blev inget tittande på
förmörkelsen och heller inget fotograferande. Jag blev tjurig så jag gick
och lade mig istället.

Ni som blev lite nyfikna på hur jag skulle fotografera; genom en kikare.
När jag läste biologi B-kursen i våras, dissekerade vi i gruppen Kycklingembryon.
Jag är djurvän, men tycker det är viktigt med forskning därför står jag för
att jag tycker det är okej att man dissekerar embryon. Jag vet att det finns de
människor som är hatiska mot sådant och menar på att embryona har känslor,
vilket de inte har direkt. Så vill inte få massa hatiska kommentarer på detta.
Men då i alla fall så fotograferade jag i alla fall med mobilen genom linserna
på mikroskopet. Och det blev grymt bra. Och igår när jag kollade på månen med
kikare, kunde jag se alla konturer, så hade säkerligen blivit väldigt bra foton
om jag hade kunnat se förmörkelsen och fotograferat den. Är lite bitter på molnen.
Haha. Men det går över snart.


XOXO Jenny has left the building. To be continue...