Så har jag formats
*ETT BARN SOM KRITISERAS LÄR SIG ATT FÖRDÖMA
Jag har kritiserats en del och jag dömer gärna folk
*ETT BARN SOM FÅR STRYK LÄR SIG ATT SLÅSS
Jag har aldrig fått stryk, men en av mina föräldrar sa att det var okej att slåss
*ETT BARN SOM HÅNAS LÄR SIG BLYGHET
Jag har hånats, men ändå överlevt
*ETT BARN SOM UTSÄTTS FÖR IRONI FÅR DÅLIGT SAMVETE
Det har hänt mig ofta, konstigt att jag tar på mig skulden för allt och får dåligt samvete.
*ETT BARN SOM UPPMUNTRAS LÄR SIG FÖRTROENDE
Jag har uppmuntrats en del. Men det där med förtroende... jag känner det knappt för någon.
*ETT BARN SOM MÖTS MED TOLERANS LÄR SIG TÅLAMOD
Jag har tålamod
*ETT BARN SOM FÅR BERÖM LÄR SIG UPPSKATTA
Jag har fått beröm, men alldeles för lite. Jag kan inte uppskatta något, utan är en stor egoist.
*ETT BARN SOM FÅR UPPLEVA RENT SPEL LÄR SIG RÄTTVISA
Jag vet inte om jag upplevt rent spel, men vet ungefär vad rättvisa innebär.
*ETT BARN SOM KÄNNER VÄNSKAP LÄR SIG VÄNLIGHET
Jag har sällan känt vänskap eftersom ingen vill va min vän, konstigt att jag är elak.
*ETT BARN SOM FÅR UPPLEVA TRYGGHET LÄR SIG TILLTRO
Jag har upplevt ganska trygghet, men vet inte när det gäller tilltro
*ETT BARN SOM BLIR OMTYCKT OCH KRAMAT LÄR SIG KÄNNA KÄRLEK
Jag har sällan blivit kramad av mina föräldrar eller känt mig omtyckt, utan snarare känt att jag fått skit för allting. Är det konstigt att jag har svårt att visa känslor och att jag är livrädd för att bli lämnad när någon påstår att den tycker om mig. (Fast alla ljuger ju när de säger att de tycker om mig)
sv: jag håller med helt, sverige borde inte bara tolerera att sådant här händer! nästa gång kan det vara ens egen kompis/syster/bror och då är det helt plötsligt inte lika overkligt längre! Jag hoppas att mordet på Therese ska inspirera folk runt om i Sverige att säga ifrån. Ungdomar måste också lära sig att ta ansvar för sina handlingar, bara för att man är minderårig betyder det inte att man inte förstår vad man gör...
Men BUHU!
