Så har jag formats
*ETT BARN SOM KRITISERAS LÄR SIG ATT FÖRDÖMA
Jag har kritiserats en del och jag dömer gärna folk
*ETT BARN SOM FÅR STRYK LÄR SIG ATT SLÅSS
Jag har aldrig fått stryk, men en av mina föräldrar sa att det var okej att slåss
*ETT BARN SOM HÅNAS LÄR SIG BLYGHET
Jag har hånats, men ändå överlevt
*ETT BARN SOM UTSÄTTS FÖR IRONI FÅR DÅLIGT SAMVETE
Det har hänt mig ofta, konstigt att jag tar på mig skulden för allt och får dåligt samvete.
*ETT BARN SOM UPPMUNTRAS LÄR SIG FÖRTROENDE
Jag har uppmuntrats en del. Men det där med förtroende... jag känner det knappt för någon.
*ETT BARN SOM MÖTS MED TOLERANS LÄR SIG TÅLAMOD
Jag har tålamod
*ETT BARN SOM FÅR BERÖM LÄR SIG UPPSKATTA
Jag har fått beröm, men alldeles för lite. Jag kan inte uppskatta något, utan är en stor egoist.
*ETT BARN SOM FÅR UPPLEVA RENT SPEL LÄR SIG RÄTTVISA
Jag vet inte om jag upplevt rent spel, men vet ungefär vad rättvisa innebär.
*ETT BARN SOM KÄNNER VÄNSKAP LÄR SIG VÄNLIGHET
Jag har sällan känt vänskap eftersom ingen vill va min vän, konstigt att jag är elak.
*ETT BARN SOM FÅR UPPLEVA TRYGGHET LÄR SIG TILLTRO
Jag har upplevt ganska trygghet, men vet inte när det gäller tilltro
*ETT BARN SOM BLIR OMTYCKT OCH KRAMAT LÄR SIG KÄNNA KÄRLEK
Jag har sällan blivit kramad av mina föräldrar eller känt mig omtyckt, utan snarare känt att jag fått skit för allting. Är det konstigt att jag har svårt att visa känslor och att jag är livrädd för att bli lämnad när någon påstår att den tycker om mig. (Fast alla ljuger ju när de säger att de tycker om mig)
Låtar som berör mig
De har texter som tar sig in i hjärtat som ett skott skjutet ur en pistol. Vissa
berör så mycket så de skär som knivar djup i hjärtat och gör väldigt ont att lyssnar på.
De får mig att gråta....
En tjejs blogg http://www.jhf.blogg.se/ tipsade mig om en låt som The fray har gjort.
GUC i film
JAg var tvungen att lägga upp dem=)
Ung och dum?
Idag ska jag erkänna att jag lärt mig en del saker av det där begreppet. För ungefär 2 år sedan valde jag att pierca mig i näsvingen. Det var ju så himla snyggt. Efter endast 1 ½ dag ramlade piercingen av någon anledning ur sitt hål. Det fanns inte så mycket för mig att göra än att låta det växa igen. Men jag kände fortfarande suget efter att ha en piercing. Så ca 4 veckor senare gick jag tillbaka till samma studio; en hårfrisörska som några av mina vänner varit hos med lyckade resultat. Hon tyckte att det läkt så fint så att vi skulle kunna göra ett nytt hål. Det hade läkt ganska fint och såg ganska bra ut. Jag valde att pierca mig igen, ett beslut som idagsläget var ödesdigert har det idag visat sig.
Den andra piercingen ramlade också ut, efter cirka 1 ½ vecka. Men piercingen hade ändå suttit så pass länge att jag kunde få i en annan piercing. Problemet var att det piercingsmycket frisörskan använt dig av hade börjat skava in i huden. Jag fick en inflammation. Till slut efter ca 1-2 dagar kände jag med lite sorg att nä nu skiter jag i det här. Blir det en nästa gång är jag villig att lägga ut mer pengar på en riktig salong. Det blev ingen nästa gång. Någonstans växte suget bort. Jag tycker att jag såg helt okej ut i piercing. Men det känns som att om jag i dagsläget fått välja igen, skulle jag valt bort att pierca mig.
Efter piercingen började nu en form av utväxt bilda sig. Jag tyckte väl att det var ganska fult. Men läkare jag pratade med var säkra på att de skulle läka, information som tyvärr inte stämde alls. Idag har jag fortfarande den där utväxten kvar. Den varken växer eller blir mindre. Tidigt i våras kände jag att den var öm, något som gjorde att jag valde att beställa tid hos skolläkaren. Jag menar han hade ju remiterat mig till hudavdelningen på akademiska förra sommaren för några fläckar på ryggen som dock visade sig ofarliga. När jag berättade min historia för honom angående piercingen sa han inget först. Han började kolla med en lampa i näsan på insidan hur det såg ut och klämde på utsidan på utväxten. Han sa inte så mycket. Sen bad han mig kontakta en plastikkirurg. När jag sedan frågade honom vad det på näsan var fick jag veta att det i detta hål efter piercingen hade bildats som en gång, varpå mina talgkörtlar producerat talg som gjort att det blivit stopp i hålet så att det inte riktigt fullt ut läkt ordentligt. Han visade mig genom att rita en bild och fortsatte rita utväxten och så sa han: Tack vare att det täpps igen har det fortsatt utanpå och bildat en CYSTA(!) på näsan. Kul, cysta. Det är ju detsamma som cancer nästan. Cystor brukar ju dock vara ofarliga. Några snabba tankar han jag tänka innan han sedan sa: Fast det är inget farligt med cystan. Den är helt ofarlig. Det var som att en sten lyftes från min hjärta.
Mammas reaktion när jag berättade om vad det var: CYSTA!!!!
Imorn ska jag ringa läkarhuset för att beställa en tid hos en plastikkirurg som får kolla på denna sak. Som min skolläkare sa: På läkarhuset har de ju en plastikkirurg som kommer att få titta på den där grejen. Den är ju ofarlig, men det är mera kosmetiskt. Och det är ju viktigt att en plastikkirurg gör det eftersom det är lite pilligt och inte släpper någon klåpare på det.
Jag har nog lärt mig innebörden av ung och dum. Jag kan ärligt säga att jag funderat på en tatuering. Men fortfarande är jag osäker och vet inte om det finns något motiv som jag när jag är 30-40 år kan visa upp och vara stolt över. Så därför väljer jag att tänka länge nu istället. SÅ TILL ER ALLA SOM FUNDERAR PÅ NÅGONTING SOM KOMMER FINNAS MED ER RESTEN AV LIVET: Tänk verkligen innan ni gör någonting...
Ung och dum?! Ja tyvärr är det sanningen... inte bara när det gäller mig utan många andra ungdomar med.
