Äntligen Lidas!
När vi i Sverige pratar om superstjärnor inom idrotterna, handlar det i lag om de personerna
som gör flest mål och individuellt de personer som vinner flest guld. I Sverige har vi, enligt
mitt tycke, alltid haft svårt att uppskatta grovjobbarna, de som sliter och passar fram så
deras lagkompisar kan göra mål och de individer som tillsammans med en annan person som
vinner guld, ser till att det blir bredd inom en idrott. När jag säger detta anser jag mig ha
kött på benen i form av att Anja Pärson får mera medialt intresse än Maria Pietlä-Holmner,
trots att Maria tog silver i senaste VM medan Anja åkte från mästerskapet medaljlös. Jag säger
inte i och med detta att Anja är dålig, för kapaciteten finns. Men kapaciteten finns även hos
andra tjejer i det alpina landslaget. Ett exempel är just det med Pietlä-Holmner. Men även Jessica
Lindell-Vikarby som inför VM förra året var ett stort medaljhopp har hamnat i skuggan av Anja, fast
att hon var en av få i det alpina landslaget både på herr- och damsidan som lyckades vinna förra
året. Dessa personer; Lindell-Vikarby, Pietlä-Holmner… för att bara nämna några hjälper Anja
med bredden inom utförsåkningen, men blir bortglömda tack vare Anjas tidigare bragder.
En av de personer jag främst kommer att tänka på när det gäller det här med att vi i Sverige
bara uppskattar guld och målgörare är Nicklas Lidas Lidström. En mer komplett ishockeyback
får man nog söka länge efter. Nicklas har alltid jobbat i skuggan av bland annat Foppa och
Sudden. Medan det alltid varit snack om Peter Forsberg inför varje stor turnering (förutsatt
att han har spelat och varit skadefri), så har Lidas varit en spelare som väl egentligen
alltid varit självklar på backposition men som det aldrig pratats om. Han har inte uppmärksammats
på samma sätt medialt som Foppa. Foppas fötter har till och med fått större rubriker
än Lidas, fast Lidström flertalet gånger fått James Norris Memorial Trophy som NHL:s bäste back
och en gång fått Conn Smythe Trophy som NHL-slutspelets mest värdefulla spelare (han var den
förste europé som vann utmärkelsen). Han slog till och med Foppa i omröstningen om vem som
är den bäste européen i ligan genom alla tider. Ändå är den gigantiska backklippan från Västerås
i svenska medier enligt mig en spelare fått otroligt lite medielat utrymme för sin storhet inom
hockeyvärlden. Det är nästan så att jag vill skrika Skämmes ta mej fan! åt svenska medier.
Nicklas Lidström tillsammans med den andra detroitsvensken Henrik
"Zäta" Zetterberg.
Idag huserar Nicklas Lidström i den ilsket röda Detroit red wings-tröjan som lagkapten, som en
av de äldsta spelarna inom liga. Åldersmässigt är Nicklas närmare fyrtio år, en ålder som för
de största inom NHL, bara är en fjuttig sifffra. Kroppsligt är Nicklas lång, ståtlig, stark och ja ung.
Att se Niklas spela är en fröjd. Det finns en del personer inom den svenska idrotten, ja även
nternationellt som jag verkligen kan säga att man unnar saker. Jag unnar t ex den amerikanska
sprintern Tyson Gay ett VM- och OS-guld (han sliter dag ut och dag in som ensamstående
pappa till två småbarn och orkar ändå lägga ner så mycket tid på träning så att han är nästan
den bäste i hela världen). Nicklas Lidström är även han en sådan idrottsman.
Jag ver inte hur många gånger jag har sagt till människor:
Fyfan vad underbart det var att Sverige åter är olympiska
mästare i ishockey. Och fyfan vad jag är glad att Nicklas Lidström fick avgöra finalen, jag unnar
verkligen honom det målet så jävla mycket. För mig är Nicklas Lidströms avgörande mål åtta
sekunder in i tredje perioden ett klassiskt sportögonblick, inte bara för att Sverige fick återta titeln
de fick 1994 i Lillehammer, utan för att Lidas (enligt mig Sveriges bästa ishockeyback genom
tiderna) var den som fick lägga pucken bakom den finske målvakten. Jag tror jag föll ett par
glädjetårar när domaren blåste av matchen, jag rös (håret på mina armar stod verkligen upp
samtidigt som huden knottrade sig). Ett stycke svensk idrottshistoria var skriven och Lidas avgörande
är lika stort som Foppas 1994. De tårar som kom då, kom även pga att många av de finska stjärnorna
gjorde den sista OS-turneringen tillsammans och man unnar egentligen dem också ett guld, även
om jag naturligtvis är överlycklig att det var Sverige som tog det.) Jag är en människa som
verkligen kan visa känslor i samband med ett sportevenemang och även en stolt sådan.
Igår presenterades OS-truppen inför Vancouver och inför detta OS har Lidström
varit given, det har pratats om honom. Han har äntligen fått ett medialt värde. Han har
äntligen blivit älskad, . Om Nicklas Lidström är folkkär, det är en svår fråga för många
skulle jag tro. Han är knappast ingen Stenis. Jag tror det är svårt för någon att kunna
fylla en sådan position speciellt eftersom vi idag är så otroligt duktiga inom många idrotter.
Men i mina ögon är Nicklas Lidström folkkär, han tillhör definitivt en av de idrottspersonligheterna
som är älskade av svenska folket. Utåt sätt är Lidström en helyllekille i ishockeyrinken. Det är i
alla fall vad jag upplevt och fortfarande upplever, trots jag tidigare idag läste en artikel eller
form av krönika fär expressens Magnus Nyström avslöjar att Lidas skrikit Fucking Finn efter
Teemu Selläne på grund av att han blivit tacklad av den nämde. Jag har nämligen svårt att
tänka mig att trebarnspappan Lidas skulle vara en bullskalle eller behöva tvätt munnen med tvål.
För mig är han fortfarande helylle-Lidas trots dessa uppgifter. Efter OS-finalen 2006 i Turin
inleddes en artikeln i DN-Sport med att Nicklas Lidström sannolikt spelat sin sista stora final med
Tre Kronor. Finalen hade varit ett perfekt slut för den då trettiofemårige Lidström. Om ungefär en
och en halv månad kommer Nicklas Lidström, då trettionio år gammal (fyller fyrtio senare under 2010)
att kliva in på isen i Vancouver, inklädd de blågula tröjorna med tre stora ståtliga kronor på
bröstet. Mats Sundin som alltid varit lagkapten tidigare har lagt skridskorna på hyllan, Peter
Forsberg har iår gjort sin sjuttioelfte comeback med dras med en revbensskada även om han
hoppas kunna bli spelklar till OS. Lidas och Foppa och även Tomas Holmström med sin stora
bak som han gärna trycker upp i motståndarkeeperns mask, är i stort sett de ända som är med från
den gamla generationen av Tre Kronor, den generation som var en gyllene generation för Svensk
hockey. Från OS-laget 2006 finns Peter ”Foppa” Forsberg, Nicklas Lidas Lidström, Tomas
Homer Holmström, Henrik ”Zäta” Zetterberg, Niklas Kronwall, Matthias Öhlund, Daniel ”Alfie”
Alfredsson, Fredrik Modin, Samuel Påhlsson, Stefan Liv, Henrik Sedin och Daniel Sedin kvar.
När OS-truppen tidigare idag meddelande, meddelandes det också att Nicklas Lidström, till
vardags lagkapten i klubblaget Detroit, äntligen kommer att få bära kaptensbindeln i Tre Kronor.
Det är en uppgift han verkligen är väl värd. När det gäller mediaintresset kring Nicklas Lidströms,
samt att han kommer att vara en av de absolut mest framstående och värdefulla spelarna
Sverige har samt bära kaptensbindeln, går det bara uttrycka sig på ett sätt: ÄNTLIGEN LIDAS!
I Nyströms artikel i expressen skriver han också följande angående att det är flera som tycker
att Lidas är den bäste svensken i NHL genom tiderna:
"En kanadensisk journalist - som vill vara anonym, men har goda kontakter med
kommittén som utser spelare till Hockey Hall of Fame - sa något intressant till mig.
Hockey Hall of Fame hedrar bara de allra största spelarna och det är fortfarande bara en
enda svensk som fått en plats där: Börje Salming.
Journalisten sa: - Vad kommittén främst går på är individuella utmärkelser och
framgångar i slutspelet. Därför är Lidström given. Och därför är det tveksamt om vare
sig Forsberg eller Sundin kommer väljas in i Hall of Fame.
Lidström rankas alltså en nivå högre än både Sundin och Forsberg i NHL."
Lidström har spelat över 1000 matcher i NHL och gjort över 1000 poäng, vilket få backar
tidigare lyckats med inom NHL.
Jag hoppas verkligen att jag får sitta och storböla framför tv:n ett antal gånger av glädje
under OS-veckorna i februari och speciellt efter herrarnas hockeyfinal :)
De gjorde OS-guldet 2006 möjligt