Höga berg och djupa dalar, kommer längs livets väg...

För första gången på ganska länge kan jag nog påstå att jag är lycklig... Det är inte
det att jag varit olycklig förrut egentligen. Men jag har ändå känt att någonting har
saknats för att jag ska känna mig till freds livet ut. När Kristofer kom in i mitt liv föll
bitarna på plats. Jag har hittat en kille som jag känner kan förstå mig i vissa situationer,
som skämmer bort mig och är helt underbar mot mig, som har samma syn på framtiden
som jag, som vill samma sak... som får mig att skratta och le och som har underbar
humor. Jag kan ärligt talat säga att jag inte trodde killar som honom existerade.
Han är en riktig gentleman. Måtte någon annan tjej våga lägga minsta hårstrå på
honom. Den tjejen ligger riktigt risigt till. haha. Han är min...
 
Nu har han flyttat närmre mig. Jag var hos honom i hans hus utanför "Örsa" torsdag
till fredag. Hade massa mys... han va så gullig; dukade upp middag, tände ljus och
bjöd på vin. Det gillar jag. Och huset, gammal stil (gamla trägolv och gammal trätrappa)
men ändå kombinerat med lite modern stil och moderna möbler. Enda som är hemskt
är köket... röda skåpluckor och någon ful brun-röd-aktig korkmatta i köket. *ryser*
Det är bra tur att Kristofer inte läser bloggen. Haha. Han frågade mig faktiskt om jag
skulle kunna tänka mig att bo där? Alltså inte så att han frågade om jag skulle vilja
flytta in, utan om jag skulle trivas att bi därute. Det är inte aktuellt att bo ihop med
honom än på ett tag... och jag lär kanske bli presenterad både för hans dotter och
hans föräldrar, innan jag ens kan se oss som stadiga. Det jag vet är i alla fall att jag
tycker om honom jäkligt mycket.
 
Nä gott folk, nu ska jag ta och sova... Mår inte sådär värst vidare bra pga att jag de
senaste dagarna haft jätteont i mina leder och muskler. Jag har inte feber... men har
haft fästingbett tidigare i sommar... så börjar misstänka borelia. Eller så har jag...
peppar peppar ta i trä... drabbats av reumatism. Hoppas egentligen bara på att det
är allmän ledvärk. Men misstänker att det är något annat skit eftersom det kommit så
hastigt och lustigt. Har aldrig haft ont så här förrut. Så måste ringa farbror doktorn
imorn. Får se om jag får tid...

Godnatt människor.
 
 
XOXO Jenny has left the building. To be continue...





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0